ö vinserna och det protestartiska partiets fastaste bålverk. En vidsträckt handel med England och Spanien hade samlat betydliga rikedomar der, tillika med det begär efter fallkomligt oberoende, som handeln föder och underhåller, Borgarne, som voro fiskare eller sjömän, icke sällan sjöröfvare, som redan tidigt gjorde sig förtroliga med ett äfventyrligt lifs faror, besutto en energi, som ersatte både disciplin och krigsvana. Derföre blefvo La Rochelles innevånare, då de erhöllo underrättelsen om blodbadet den 24 augusti, i stället för att hängifva sig åt denna slappa misströstan, som bemäktigat sig största delen af protestanterna och bragt dem att förtvifla om sin egen sak, upptända af detta verksamma och fruktaosvärda mod, som förtviflan stundom förmår framkalla. Enhälligt beslöts att hellre lida hvad som helst än öppna portarne för en fiende, som så tydligt visat att han saknade all tro och heder. Under det presterua underhöllo denna stämning genom fanatiska predikningar, arbetade gubbar, kvinnor och barn i kapp på att förbättra de gamla fästningsverken och uppresa nya. Man samlade lifsmedel och vapen, man utrustade skepp och båtar — kort sagdt, man begagnade hvarje ögonblick att ordna och förbereda alla försvarsmedel som kunde åvägabringas. Flere adelsmäun, som undgått blodbadet, förenade sig med La Rochelles borgare och genom den skildring de gåfvo af Bartholomeinattens rysligbeter, iagåfvo de dessa det vildaste mod. För folk, som blifvit frälsta från en som det tycks oundviklig död, vore kriget och dess faror likasom en lätt stormby för sjömän, hvilka nyss undgått