TVI Jalltte TIG neb att mota VET ncocu tagtali, JUU åter bestod af uplyft watten. Efter ögonmått tydtes dess bas hafwa en diameter af 140 a 210 fot. Wattenpelaren gick winkelrätt mot wår kosa och ett möte syntes oundmwiligt, ehuru rörelsen war imycfet långsam. Man fan tänka fig passagerarnes intryck Undergången syntes gifwen oh fom pass sagerarebätarne icke föra kanoner, så kunde icke ens detta i slika fal enda hjälpmedel anlitas. Plötsligen fåg man, att en ny wattempelare höll på att upstå rätt förut åt Petersburg, men till all lyda föll den mycket snart samman och fort därpå bytte den andra pelaren twärt om sin kosa och styrde upp mot Finland. Ännu några minuter, oh dess käglor åtskildes, då den öfra hastigt höjde fig till molnen oh den nedra sjönk. Hafwet blef Lari oroligt och hwitt af skum, men snart war åter alt fom förr. Meteor. Fredagen den 28 augusti i aft togs i Piteå wid 8-tiden en praktfull meteor, fom ehuru det ännu rådde tämligen stark dager war fullkomligt märkbar. OMR Björnstjerne Björnson höll nyligen i Gavnsdal ett möte med norrmännen, derunder han, bland åtffilligt annat, yttrade: Embetsmannaklassen är ett stort, widrigt leddjur med kungen till hufwud och en lång tarm ända igenom. — Konung Öskar II:s bekanta tal mid festen i Hammar klandrades, synnerligast derföre att konungen i detsamma ställt norska folkets fri: het sist, men föreningen mellan Norge och Swerge främft. Det kungliga walspråket Brödrafolkens mwäl innebar, enligt Björnsons åsigt, att fonungen menade, det Norge skulle upgå i Siverge: Talmannen i Norges storting, Swerdrup, föttjenade pris derföre att han ide mottagit fröningsmedaljen i Trondhjem, den han wägrat att bära under kröningshögtidligheterna oh sedan skänkt till ett museum. Denna kröningsmedalj kallade Björnson ett hundmärfer, på samma gång han betlagade Swerdrup, derföre att denne i fin egenskap af ordförande för horffå stortingets fröningsdeputation måst påtaga sig det kungliga schabraket! och derigenom gjort fig medskyldig i en famhällalögn!. Slutligen och på en af deltagarne i folk: mötet framställd fråga, om icke talaren wille hafwa bott konungadömets styggelse, varade Björns ftjerne-Björnfon rent ut: 30, ju förr, defto hellret Läkarne kontra kolportörerna. Gotlands Allehanda meddelar följande: En framstående läkare företog nyligen, på me derbörande pastorsämbetes anmodan, en tjenfterefa till en gård i Hafdhems socken i anledning af en därstädes utbruten swår nervfebersjukdom samt fann därwid att en person uti sjukdomen aflidit, oh att en hel familj om sju personer wid besöket war däraf mer eller mindre swart angripen. Uti sin däröfwer afgifna ämbetsberättelse anför läkaren bland annat följande: Gården har en sund belägenhet och snygghet är rådande inomhus, men gårdens bebyggare äro mycket sekteriska oc hafwa för fed att bittida oh sent springa på läsarekonventiklar för att ähöra baptistprester och ben evangeliska fofterlandsftifteljens kolportörer, hwilka på senaste tiden ofta hems sökt denna församling. Wid dessa sammankomster sitta åhörarne tätt sammanpackade under grät och tandagnisslan samt andra mer eller mindre upbygz liga anfäktelser. J denna ofunda atmosfer tillz bringa de andäktiga flera timmar å rad under ett stigande känsloswall, hwarwid dåningar oh framp: anfall beteckna exstasens höjdpunkt. Att personer, som ofta bewista dessa sammankomster, slutligen angripas af febersjukdom är mindre underligt-. Huru man i England förrättar examina i folkskolorna framgår af en ämbetsberättelse öfwer skolwäsendet i Lancashire, ingifwen af en pastor Steel. De i en halfkrets kring den examinerande församlade lärjungarne erhålla det sist utkomna numret af en af ortens tidningar och upläsa högt bitar ur detsamma. Med anledning af det få up: lästa frågar nu examinatorn, alt efter fom det faller fig: hwem och hwad är Gladstone, Disraeli, Forster, Thiers eller Bismark? Eller hwad är en domare, en premierminister, en juryman? Eller hwad är ett teleskop, ett pansarskepp, ett lofomotiv, ett telegram? o. s. w. Utom det att dessa frågor och ämnen ha en praktisk nytta med sig och intressera lärjungarne, funna ide swaren på förhand inläras och detta fätt att anftälla en eramen har således mycket fom talar till fördel för fig: Skulle det ide funna föranleda till efterföljd! Fran ntlander