Norrländska Korrespondenten – 9 september 1873, sida 2

lagstat na, war ensam iane, od) narmat sig elden, denne fattade i hans fläder med en fadan haftighet, att innan modren hunnit komma in, gvsjen blef få illa bränd, att han 6 timmar derefter afled, i en ålder of 1 år, 4 månader och 28 da: gar. Landtmannapartiet föker nu mid de nya maz len att försäkra sig om matten i landstingen, fwarigenom det oc tan utöfwa inflytande på första kammarens sammansättning. Huru det lyckas häri, däraf jer man ett prof i Upland. Där bar, enl. D. N. wid senaste landstingswalen bruksegaren frih. G. Tamm på Österby måst wika för nämdemannen Erik Larsson i Kullbohl, jägmästaren C. Ridderbjelke för landtbrukaren A. F. Åkerman på Ärsta samt possessionaten C. R. Gederblom och f. d. statsradet P. I. von Ehrenheim för nämde mannen A. Brunnberg i Basta och f. d. vifsdagsfullmäktigen A. Fredriksson i Unsta. Underrättelse har oc ingått (enligt tidningen Upsala) att wid det i dessa dagar hallna malet af landstingsman för Bälinge och Rasbo härad hemmansegaren Jan Eliasson i Skuttunge blifwit wald i stället för kammarjunkaren I. von Engeström. Lotsningen i Öresund. Deklarationens ber stämmelser angående Drogden kommer antagligen att föranleda till missförstand och trassel, om man fär döma efter ett par yttranden i ett skånskt och ett danskt blad. I den notis, fom wi återgifwit ur Sydsw. Dagbl., hette det nämligen bland annat: I swenska lotsarnes intresse skall ligga att genomsegla Flintrännan få midt det är möjligt, som då det til följd af windens riktning ej låter sig få fördelaktigt göra med ett segelfartyg, så har man tänkt att wid sadana tillfällen för Drogden till wederbörande dansta lotsar utbetala lotspenningar med afdrag af de i danska lotsförordningen bestämda 2 rbdr. ö Detta ytrande återgifwes nu af Köpenhamns Dagblad, fom för egen del anmärker: Wi er känna, att wi ide riktigt förstå hwad härmed mer nas. Genom deklarationen är stadgadt, att endast danska lotsar få lotsa genom Drogden, och swenska lotsar kunna altså icke köpa sig denna rätt genom att utbetala ett wisst belopp af de utaf dem up: burna lotspengar Wi hoppas detta måtte wara blott ett mindre lyckligt uttryck af Snällp., få att icke därigenom bebådas en ny uplaga af Iota: kriget, just då det blifwit lyckligen och wäl bragt till jlut. Önnestads folkhögskola. Till föreståndare för denna folkhögskola är af styrelsen antagen inz geniören, läraren wid Stockholms lyceum oc) wid Manilla hr T. W. IH. Bolinder, en man fom tune der de sist förflutna 10 åren utöfwat stor mert samhet dels såsom lärare, hufwudsakligen i de ämnen, fom wid folkhögskolan förekomma, dels såsom praktisk kemist. Prisfall på stenkol. En i Newcastle utgifz wen tidning pastår, att det på alla Håll medgifwes, att priset på stenkol inom några weckor kommer att falla betydligt; ehuru prisfallet går långsamt är det dock säkert. Myteriet på Firdar. Från Porsgrund har Gotlands tidning fått följande berättelse från den dit transporterade delen af besättningen rö: rande myteriet, och hwilken berättelse fätter saken i ny dager. Under förhöret inför sjörätten har den hörda delen af besättningen på skeppet Firdar, hwilket strandade wid Gotland, afgifwit en tämligen öfwerensstämmande förklaring. Männen uppgifwa, att saken förhåller fig salunda: sSedan kocken skänkt i en butelj bränwin åt männen förut, blefwo de af styrmannen inbjudna till traktering i kajutan. Styrmannen war redan då temligen berusad af starka drycker samt få mwåldsam, att han slog en sofwande karl i hufwudet och kastade en annan i däck. Då de fonuno in i kar jutan, befans äfwen kaptenen wara rusig, hwarför besättningen aktade sig att dricka för mycket af fruttan för hans brutalitet. De wistades i kajutan omkring en timme; under denna tid underhöll faptenen besattningen med sanger och historier. Då de kommo upp på däcket igen, fattade kaptenen utan ringaste orsak en man i halsen och kastade omkull honom, och bada styrmänen kommo kaptenen till understöd; icke desto mindre kom mannen undan, hwarefter befälhafwarne med knifwar i händerna togo fast på en annan, som dock äfwen slet sig lös. J förskräckelsen öfwer dässa uppträden flydde en del af besättningen ned i lastrummet, medan andra in: togo en förswarsställning på backen; denna försökte stormas af befälet, fom dck tillbakaslogs. Kaptenen befalde nu fin fon att gå efter en revolver, men då denne ide funde finnas, sprungo kapten och styrmannen ned ruffen, hwarest de öfwerföllo en man, som lag i kojen, slogo honom i hufwudet