NRättegångsoc polissaker. Den 29 augusti. Kanonsalut. Stadsfiskalen hade till den 15 dennes låtit falla arbetaren J. P. Andersson, att inför rådhusrätten ftånda till answar derför att han skulle ha skjutit med kanoner inom bryggeriets egendom den 30 sistl juli. i Rörande denna fak berättade poliskonstapeln Fohansson, att Han, efter erhållen underrättelie om hwad som passerat, genast begifwit fig till platsen för att taga reda på förhållandet. Då imellertid inga kanoner woro å gärden synliga och de af ho nom för ändamålets winnande framstälda frägor blefwo af de der till städes warande undwikande beswarade och till och med bryggeriets disponent, som dock wid tillfället befann sig hemma och ör nära den plats, hwarifrån skotten aflossats, ör: klarade att han ej hört några fådana, beslöt fig konstapeln för att undersöka bryggeribygnaden. Efter att hafwa förgäfwes genomsökt de twänne nedre wåningarne begaf han fig upp i den tredje, och ehuru han ide Heller här påträffade kanonerna, märkte han dot i rummet och en i det samma befintlig glugg få tydliga spår efter skotts aflossande, såsom krutstänt och dylikt, att han blef fullt förwissad om, att det war här, som sljutningen för sig gått Då han åter kom ned i förstugan, war dörren, genom hwilken han gått in, tillstängd, så att han ike kunde komma ut, och han hörde nu Andersson yttra: det war rätt, låt honom stå der, polisen har ej der att göra. Twenne witnen bledos derefter hörde hwilka dock ej hade något i saken att uplysa. Målet blef derefter upskjutet till den 29 dennes. Då målet i dag påropades uteblef swaranden, men fem nya witnen hördes deribland disponenten Johansson som berättade: Jag war uppe på mitt rum od) hörde då de twå skotten, men ej på den wanliga platsen, som är på gården, gid genast ned til bryggeriet och frågade arbetarne: Hörde ni skotten? Ja, wi tyckte det war wid ån, fmwarade dessa. . På borgm. fråga, fåg ej witnet några märken efter ffotten? swarade han nej, inte förftår jag mig på sådant der, dessutom påstod witnet fig ha gjordt sig mycket beswär för att få weta hwem som skjutit, men alla nekade. De öfriga fyra witnena hade wäl hört skotten, men wisste dj hwem som sfjutit. Målet blef åter upskjutet till den 12 sept. — Befälhafwaren å ångslupen Wenus, C. A. Löfberg, war instämd för lossandet af skott i ån. Löfgren nekade och målet blef upskjutet till den 12 sept för witnens hörande. Ölförsäljning å söndag. 4Å dalfulan Kriftina Andersdotter, anstäld sasom förestånderska för en af Sundswalls bryggeribolags ölförfäljningslokaler, hade stämning blifwit uttagen till den 15 dennes i anledning deraf, att hon under twänne särskilda söndagar försålt öl. Andersdotter medgaf, att förhållandet få till wida egde fin riktighet, som hon på söndagarne från fl. 8—10, 1—3 amt 5—9 försålt öl till hämtning, och det äfwen i smärre partier, få att till och med en butelj ifänder afyttrats. Råtten, som uppsköt målet till den 29 dennes, uppdrog åt poliskommissarien Hellman att till nämda dag instämma disponenten Iohansson för att i målet swara, samt tillsade Anders dotter att imellertid upphöra med ölförsäljningen under föndagarne. i Då detta mål i dag åter förekom, war hr Iohansson närwarande och denne medgaf att han gifwit Stina Andersdotter befallning att sälja öl till afhämtning, men anfåg fig wara dertill i fin fulla rätt. Då kommissarien anmärkte att det endast war för ordningens upprätthållande, som han wille att ölförsaljningslokalen skulle wara stängd, swarade br Johansson: Wi hålla sjelfwa ordning, om någon kommer in på gården, få wräka wi ut honom oc det går fort det. Efter hållen öfwerläggning resolverade rätten att både hr Johansson och Andersdotter frikändes från answar för ölförsaljning, men fom Johans jon erkänt att han gifmit befallning om att öl skulle säljas på söndag, få dömdes han att, enligt Strafflagen, för handel å helgedag böta 10 rdr.