borgares pligt att städse wara beredd till fofterlandets förswar. I föreningen med Swerige, lika stäldt i fri het och fjälfftändighet, har Norge också att söka grunden till en lång och lycklig fred. Må bägge dessa länders folk ntan misstro fluta fig tilfams mans, de skola då under freden gå framåt i mälstånd och, under det en hwar söker bewara fin fjälfständighet, komma hwarandra närmare fom bröder, så att de, när det gäller, stå eniga och starka fram för fienden. Friheten är en wälsignelse, men ej må den wara en spansk frihet, utan en norsk, wärdig ett famfund, jom framför alt böjer fig under Gud; ide en laglös men en laglydig frihet. Laglydighet är af ålder ett utmärkande karaktärsdrag hos norsta folket. För en hwar, från kungen till den ringaste, är det oc en pligt att med trofasthet åtlyda landets lagar; synnerligast gäller detta i fråga om att wärna landets författning och beskydda det fam ma mot enfidiga partier. Jag utbringar en skål för wärt fädernesland, det gamla kära Norge! Dagbladet i Kristiania, fom i det Hela ftår på norska folkpartiets sida, egnar några afskedsord åt konungen. Bladet yttrar följande: När konungen uttalade, att wid sidan af wärt förhållande till Swerige, wore bewarandet af freden samt af wår konstitutionella frihets utweckling det som mest låg oss om hjärtat, så har h. m:t häri fullkomligt rätt. Wi önska bewara mwår fria statsförfattning voms stöpt samt lefwa ifred och godt förstånd både inbördes och med andra. Och wi önska, att detta fredliga goda förständ måtte också sträcka fig til förhållandet mellan statsmakterna. Det har mar rit lyckligt, att walen til de 3 nästa stortingen till så stor del förefallit under konungens närwaro här. Han har således haft godt tillfälle att på närmar ite Håll höra med egna öron och fe med egna ögon bekräftadt, att det werkligen är norska folkets mening med dessa wal att uprätthälla den politik de föregående stortingen uttryckt. Han måste ha förnummit, att det är wäljarnes allwarliga wilja, att det, genom de af författningen anwisade medel, ifall å wåga bringas ett godt förständ mellan fiatsmakterna, och att upriktig samwerkan till fäderneslandets wälstånd skall aflösa det länge fortsatta krigstillständet med def plebisciter m. m. Och man har, genom det wälwilliga mottagande, fom öfwer alt fommit fonungen till del, lagt i dagen, att man i detta affeende bygger hela fitt framtidshopp ide allenast på tilliten till, att det kommande ftortinget skall varda en wärdig tolk för nationens wilja, utan ocks på den förtröstan, att konungen nu, efter att)a wunnit närmare kännedom om wåra förhållanden, skall, jåom den werkställande mat tens hufwud, upriktigt stödja stortiugets patriotiska sträswanden, så långt hans förmåga stär. Med önskan att få måtte ske, sänder norska folket honom nu wid afskedet sitt jarmäl. Associationsväsendet i Swerige hat under de sednaste 3 åren tagit en utomordentlig fart. År 1870 bildades 97 aktiebolag, år 1871 tillkommo 148 oh under 1872 meddelades af k. m:t fadfä ftelje å ide mindre än 197 bolagsordningar. De under sistnämda år bildade bolagen äro få lunda fördelade: 11 järnwägsbolag, repre: Minsta Störfta senterande ett aftiefas — Belopp. belopp. pital af..... rdr 13,890,000. 51,834, 700. 86 induftrioch fabrifai olag. ........ 33,430,833. 53,496,333. 29 rederibolag ..... 4,585,000. 11,590,000. 10 magafinaoch förfälringsbolag...... 2,748,125. 12,523., 125. 8 handelaoch banfattiei bolag ......... 5,350,000. 7315,000. 30 förbrukningsbolag. 220.500. 582,500. 23 andra aktiebolag .. 4,833,750. 46,905,500. 197 Rdr 65,058,208. 184,247,158. Bie folkhögskola. Ur den utkomna redogörelsen för Bie folkhögskolas werksamhet under minterhalfåret 1872—1873 meddela wi följande utdrag: Skolans lärare ha warit d:r I. A. Wallin och studeranden S. A. Carlen. Lärjungarne utgjorde 36, hwaraf 21 från Op: punda, 2 från Rekarne, 4 från Willättinge, I från Jönåkers, 1 från Daga oh 2 från Rönö Härad samt 1 från OÖrebro län, 2 från Westmanlands och 2 från Stockholms län. Afgiften till skolan är för Hela lärokursen 50 rdr och för bostad derstädes 15 rdr, fom erlägges wid inträdet. För dem, fom önska det, ställes hHushållningen på gemensam fot inom skolans lokal, — hwilken eger tillräckligt utrymme för 30 lärjungar, — med lika fördelning på alla. De, som sådant önska, kunna till den gemensamma hushållningen medföra 12 tunna potatis, 3 lisp. sfammanmalet eller siktadt rågmjöl och 1 lisp. hwetemjöl. Hwarje Redt:s fråga. uttydda: det förstår iag mig icke nå, Men