Norrländska Korrespondenten – 19 augusti 1873, sida 2

Från Bartholomwinattens tider. Historisk roman af Prosper M6Erimbe (Forts. från n:r 95.) Ah, god afton herr de Beviller, sade Mergy och räckte honom handen. För att kunna räcka honom högra handen, gjorde Beville en egendomlig rörelse under kappan; han flyttade någonting temliges tungt, som han bar, från högra öfver i venstra handen, hvarvid kappan öppnade sig litet. ?Hell eder, min tappre af de sköna älskade hjelte! ropade Beville. ?Jag törs hålla vad, att min ädle vän smyger sig till något hemligt möte. ?Nå än ni då, min herre, hvad gör ni? Det tycks som om de äkta männen äro vid dåligt lynne, der dit ni skall hän; ty, om jag ej allt för mycket misstager mig, är det en pansarskjorta, som jag ser på edra skuldror. och det som ni der för under kappan, har en förbannad likhet med ett par pistoler.? Man mäste vara försigtig, mycket försigtig, herr Bernhard, sade Beville. I det han sade detta ordnade han omsorgsfullt sin kappa, så att hon dolde de vapen, han bar. ?Det gör mig särdeles ondt, att jag i afton ej kan erbjuda er min tjenst och min värja till att vakta på gatan och stå som skildtvakt vid er älskarinnas dörr. Det är mig i detta ögon