känner med djupaste smärta de fördelar Tyskland kan draga af wänskapen med Swerige, och der söker man också att wid detta tillfälle på alt sätt wäcka misstänksamheten och reta folket mot Tyskland. En part — och wål de wärsta tyskfrätarne — wädra i detta besök en eggelse att få i gång en krig e mellan Swerige och Danniark med anledning af llotskriget i Örefund med ty åtföljande delning af Danmark mellan Preussen och Swerige. Det lönar ide mödan att kosta ord på dylika dumbheter, som äfwen i Danmark ha fwårt att finna tro: ende öron. Andra wilja weta, att Preussen önskade få konung Öskar till skiljedomare i frågan om Nordsleswig och wille begagnade sig af swenskt inflytande på danska regeringen för att förmå den senare att intaga en annan ställning i meraberörda fråga. Äfwen denna uppgift anse mi för grund kös, änskönt hon wäl kan komma på tal. Frågan om Nordsleswig wållar of alls ingen oro oh är bland alla swäfwande frågor wisserligen den sista fom kunde föranleda Preussen att anlita främs mande hjälp. Dessutom är Sweriges förhållande til Danmark för ögonblicket aldeles ide af den beskaffenhet, att man fan wänta det konung Oskar skulle funna utöfwa något bestämmande inflytande på hofwet i Köbenhavn. Förhållandet mellan de båda magterna har twärtom genom (lotskriget blifwit ett nästan spändt och dessutom torde den nuwarande konungen af Swerige, på grund af sin konserwativa karaktär, af det demokratiska Danz mark anses föga lämplig att öfwertaga wärnandet af Danmarks intressen. Så upplöfa fig ala dessa uträkningar, få midt de stå i samband med Danz mark, i rök oh dimma. Swarken Preussen eller det tyska riket har några dunkla planer med detta furstebesök, utan det är det skandinawiska riket, fom, lika godt af hwad skäl, wänder sig till Euro: pas starkaste magi för att äfmen för fin del tilgobogöra fig den borgen, denna magt erbjuder för fredens beftånd i mår werldsdel.