110— BP LE YSPPIY v tr — ak — wåra för landets framtid så wigtiga skogar mot den enskilda winningslystnadens förstörande planer. Några beaktanswärda ord i ämnet innehål: ler en upsats i senaste häftet af Swensk Tidskrift (Til skogsfrågan, af en forstman!). i För att förebygga den skogsförödelse, af hwilken Norrland hotas, och fom, om den ej i tid afbrys tes, twifwelsutan skall förwandla detta widsträckta område af wårt land till hardt när en ödemark, föreslär förf. att staten derstädes bör inköpa till skogsbörd tjenlig mark och deraf bilda nya fronoparker. Han fan i denna punkt af fin framftällz ning såsom auktoriteter åberopa twänne motionä ter mid innewarande års riksdag, hrr af Ugglas och C. Rydqwist, hwilka föreslagit liknande åtgär der, ehuru de ej såsom forstmannen welat in: skränka dem hufwudsakligen til Norrland. Fort mannen är dock af den öfwertygelsen, att Norr: land framför alt bör utgöra föremål för mår omtanke, emedan dess framtid uteslutande beror af skogen, oh är mest utsatt för afmwerfningsfpefulationens hejdlösa framfart, då i södra eller mellersta Swerige denna något begränsas af industriens, framför alt brukens, omsorg om det nödiga wilkoret för deras werksamhet, nämligen bränflet. Han wil derför för de omnämda skogsköpen anwända nettoinkomsterna af statens skogar under loppet af 20 år, hwaraf han förutspår ett lyfande resultat, hwilket här må med hans egna ord skildras: De befparingar af skogswäsendet, fom wid 1872 års slut öfwerlemnades till riksdagens disposition, upgingo för åren 1870, 71 och 72 till omkring 732,060 rdr, hwartill komma de skogskassor, hwilka wid 1869 års slut äfwen ingingo i statswerkets allmänna tillgångar, med 779,653 rdr 62 öre, således tillsammans men än 1 12 million rdr, utan att något deraf blifwit anmändt för ffogshushållningens befrämjande. För 1874 äro skogsmedlen beräfnade til 700,000 rdr, men torde fannolift fomma att upgå till det belopp, att en befparing af minst 500,000 rdr är att emotse. — Låtom oss antaga, att årligen under 20 år detta öfwerskott anwändes för inköp af skogsmark i Norrland. En summa af 10 millioner rdr woro då härför disponibel, oh då ett fv.-ref skogsmark utan time merskog, utom impedimenterna, bör funna erhållas för 3 rdr, skulle altså öfwer 3 millioner fo.-ref skogsmark funna inköpas för denna summa, eller, om impedimenter, utan wärde af lika stor utwidd medföljde, staten efter 20 år komma att wara egare af ytterligare 6,6 mil. fv.-ref mark i Norrland, d. w. s. kronoparkernas utwidd derstädes blifwa mer än fördubblad. Om afwerkningen af statens nu warande, på många trakter öfwermogna, skogar förökades i den lofwärda afsigten, att skogsmark, redan mer eller mindre sköflad, å andra trakter inköptes för dessas skyddande, kunde må hända wida större ytwidder komma att hemfalla til fronan, och slutligen skulle Smwerige uti fina ftatsskogar i Norrland ega en nationalegendom, fom, utom de årliga i framtiden högst betydliga infomsterna, komme att genom klimatets skyddande och en ständig träwarurörelse utgöra ett säkert wilkor för Norrlands utweckling oh förkofran. Indelningsverket. En insändare från Sol: berga skrifwer till Bohus-Korrefpondenten i Marftrand följande: 2Att indelningswerkets tunga synes alt mer och mer werka få, att ruft: och rotehällare måste hysa allwarliga farhågor för att, till följd af denna tunga blifwa nödsakade att lemna sina hemman och öfwergifwa den kära fosterjorden, är en säker sanning och en sanning, som icke heller fan bort: pratas. Något måste altså i tid göras till rotehållarnes lättnad, och en utjämning och lika för delning bland alla åwägabringas. Följande torde härför utgöra talande skäl: a Wid sist förrättade generalmönstring med Bohusläns regemente, erhöll ide mindre än hälften af soldaterne inom en kommun afsked från regementet. Hwad skälet warit, att få många på en gång afskedades fänner jag ide och ej heller huruwida föreskrifterne i 3 I i det kontrakt, af den 6 augusti 1862, fom blifwit uprättadt emellan kongl. m:t och kronan å ena — samt rusthållare mid Bohusläns regemente å andra sidan blifwit iakttagne eller icke; synnerligast hwad beträffar de orden: att skälet för afskedet noga bör pröfwas. Hwad jag imellertid med full wisshet wågar påstå är, att den äldste af det halfwa nu afskedade antalet ännu trotsar nästan hwilken som helst af de kvarstående kamraterne wid kompaniet, beträffande så wäl styrka som i uthållighet i marscher, oberäknadt det mod Jan eger för twå, samt till utseende såsom krigare, use för fem. Men nu hafwa dessa nummer, fom fagdt, blifwit vakanta, oh i enlighet med 2 I af ofwan an: förda fontraft, åligger det rotehållarne mid vite att inom tre månader anffaffa mönftergild farl i den afgångnes ställe. Tredskas rotehållarne härimot, få