synpunkt sedt, utaf allra största wigt, att icke blott kroppen utan äfwen själen erhåller föda, och det åligger de styrande, det will här säga husbönderna, att egna omsorg åt fina underhafwande icke ale: nast få till wida ätt desse, fom man säger, berga fig, utan äfwen att de blifwa goda, rättskaffens oh wälsinnade människor, ty husbonden bör noga be tänka: att all makt är gifwen icke för fin egen skull, utan såsom medel till pligters upfyllande. Hwilket wälgörande yrke landibruket är bewisas bäst deraf, att den jordbrukande befolkningen altid omtalas såsom en nations kärna och den fraftfullaste fom mest oförderfwade delen af folket. Men det tunga och mödofamma arbete, fom åtföljer jordbruket, fordrar såsom motmigt, att arbetaren uplyses od) påminnes om det högre ändamål, för hwilket wi lefwa, och att han i den ftora ffapelfes kedjan utgör en länk, fom ide sattes dit utan af sigt. Genom insigten och fännedomen af landtbrukets högre betydelse winner den arbetande jord: brukaren mera aktning både för fig oh sitt yrke. Det torde förtjena att tagas i allwarligt öfmermägande, huruwida det ej wore skäl, att, då folkffolans allra flesta lärjungar obestridligen blifwa jords brufsarbetare, meddela några allmänna grunddrag af landtbruksläran oh framför alt ingjuta i bar nasinnet den kärlek till och mård om naturen, fom borde utgöra ett framftående drag hos hwarje jordbruksarbetare. Om, säger en författare. mäns nijfan djupt insåge betydelsen af sitt förhållande till naturen, skulle hon finna, att i detta förhållande ftår mineralriket lägst, dernäst wäxtriket och djurriket högst. Men nu har egennyttan omwändt förhållandet och människan älskar derför metallerna högst, dernäst wäxterna oc sist djuren. Förmågan att, som man fäger, se i stort, d. w. s att rätt stilja mellan hufwud och bisaker, tillhör endast så, och wi se blott alt för ofta, huru stora misstag begås i detta afseende. — De flesta mäns niskor äro särdeles benägna att lägga mycken wigt på småsaker, under det att långt wigtigare omftäns digheter tillmätas en underordnad betydelse. Landtbruket med fin mångfald af sysselsättningar och den urskiljning, fom erfordras för såwäl planläga: ning fom utförande af olifartade arbeten, är i detta fall för den tänkande människan en god skola och skulle wara det ännu mera, om upmärksamheten oftare riktades på hwarje dels och detaljs samband med det hela samt de allmänna wilkoren för frams gång. Det är ju t. er. ingen fwårighet att inse, huru ett jordbruk, der produktion och försäljning af säd utgör hafwudsak, mäste försämras och gå tillbaka, om icke tillräckligt med gödningsämnen anskaffas, få att jorden bibehälles uti wäxtkraft; men huru många af wårt lands jordbrukare forts gå ej på denna bana utan att mwilja söka de rätta botemedlen?! Jmellertid är det en glädjande företeelse att i aft taga de stora och werkliga framsteg, fom landts bruket onefligen gjort i många delar af wårt land, hwartill wi söka orsakerna förnämligast uti en mer och mer förbättrad ladugärdsskötsel oc mejerihushållning jämte lättade fommunifationer oh en ris fare tillgång på gödningsämnen, dels genom oms sorgsfullare tillwaratagande på hwad fom förefinz nes dela genom det alt allmännare blifna inköpet af konstgjorda gödningsmedel. En följd af det stigande wälståndet har också blifwit, hwad wi redan förut anmärkt, nämligen ett större begär efter andlig förkofran och hwarpå wi fe tydliga bewis uti större ommårdnad af folkunderwisningen oh ett förökadt antal af såwäl lärjungar fom läroanftal: ter. Slöjdskolor, tekniska elementarlärowerk och folkhögskolor hafwa alla upstått på senaste tiden och läggas härtill de särskildt för landtbruket ups rättade skolor, instituter oh undermisningsanftalter för med landtbruket sammanhängande ämnen och binäringar, fåfom veterinär, skogshushällning, mejeriskötsel, fiskerier och det biträde, fom i landt: hushållningens wigtigaste grenar lemnas af frings resande underwisare, måste man bekänna, att behö rigt afseende blifwit fästadt wid den riktiga och wigtiga grundsatsen, att funffap är makt. Det brister säledes ej tillfälle för den, fom allwarligt sträfwar efter att inhemta kännedom om och funskaper uti landtbruket oh hwad dertill hörer, ifynnerhet fom genom statens och hushålningsjälffapens mellankomst underwisningen i ganska många fall lemnas kostnadsfritt eller mot en ringa afgift. De stora uptäckter, som på sista tiden gjorts rötande wäxternas näring och de nödmändiga wilfos ren för att på ett winstgifwande sätt bedrifwa landtbruk, lemna rika tillfällen att inhemta wigtiga uplysningar, då numera äfwen den mindre jordbrukaren fan utan stor riff eller kostnad anställa förs sök i afsigt att på den säkraste wäg, erfarenhetens, utröna de bästa och dslör medlen att höja jors dens affaftning. Skada blott, att så många landts brufare, färdeles bland allmogen, alldeles förjum