Sådan är den natur, fom landtbrukaren omgifwes utaf, fom han ständigt har tillfälle att betrakta, och det är ej naturens eller skaparens fel, om män: niskorna med seende ögon intet fe. . SLåtom oss nu betrakta landtbrukaren uti hans förhållande til den jord, af hwilken han är fommen, fom utgör fältet för Hans werksamhet och fom en gång skall sluta honom i fitt moderliga sköte! — Vi affe här ide det materiela arbetet, fåfom plöja, få, skörda o. s. w., af jordens odlare, utan den högre synpunkt, enligt hwilken landtbrukaren är att anse såsom den organiska werldens wårdare, i wiss mån förädlare och uttrycket af det högre andliga lif, fom innefattas i det allmänna begrepz pet om människan att wara Skapelsens krona. Den materialistiska riktning, som tidsandan har tagit, låter oss altför mycket bortse om den ideela sidan eller den kärleksfulla wård, fom borde ut: göra ett framstående drag hos husbonden och sträcka fig till wäxter, djur oh människor, ja! äfwen till de liflösa tingen. Det är endaft för den färlefsrike wårdaren, fom naturen ide allenast uplåter fin rika hand, utan äfwen afslöjar sitt anlete, ty för den blott nyfikne eller egennyttige betraktarens blicfar lyftes slöjan aldrig upp. I hwilket nära förhållande landtbruket ftår til bildningen framgår deraf, att ingen egentlig kultur finnes hos folk, som icke hafwa fasta bostäder, och detta är icke möjligt utan landtbruk. Också hette det redan hos romarne, att landtbrufet war det ädlaste af alla yrken, med hwilket statens förnäm sta män sysselsatte fig. — Det hände en gång, att en romersk kejsare, uttröttad af regeringsbördan, drog sig friwilligt tillbaka i det enskilda lifwet. Kom oh fe min trädgård war det wägrande swar, fom han gaf til utskickade, hwilka upmanade honom att återtaga regeringen. Följer man civilisationens utweckling ifrån början, weta wi, huru människorna ifrån det wilda eller så kallade natur: tillståndet öfwergingo att blifwa nomader och först sedermera blefwo åkerbrukare med fasta bostäder. Wi kunna föreställa oss, huru nomader, komna med sina hjordar till en ymnigt gifwande källa med rik wäxtlighet omkring sig, föllo på den tanken, att der war dem godt att stanna; och än i dag borde tillwaron af godt drickswatten utgöra ett wilkor för människoboningars upförande. Det är en märklig företeelse, att människan, sedan hennes styrka förs swagats, skröplighet infunnit sig och åren tynga, äter söker de helsogifwande fällorna för att tilbringa en tid i deras närhet och dricka kraft ur deras friska flöden. Men lika fundt och Hheljobrinz gande fom det rinnande watnet är, lifa skadligt är ett stillastående, när deraf bildas kärr, mossar eller sumpmarker. Må jordbrukaren derför warå ange lägen om att efter förmäga och tillgång uidika och torrlägga dylik sank mark i närheten af sin bostad, men må han akta sig för att af oförståndig mins ningslystnad förwandla sjöar i dyaktiga träff, Hwilfas frostförande egenskap och skadliga afdunsining funna medföra wådliga följder för få wäl männi skor och djur fom i drannifabet warande wäxier. Ett stort inflytande utöfwa skogarne, deras tillwaro, storlek och beskaffenhet. Huru klimatet för ändras genom tillwaron af skog har på ett märkt wärdigt lätt wisat fig uti de delar af Egypten, der Mehemet Ali fordom lät werkställa stora ffogsplanteringar. Förut regnade uti dessa trakter blott hwart 3:dje eller 4:de år och då wanligen wmåldsamt och häftigt. Numera, sedan widsträckt skog finnes, regnar det hwarje år utan så swåra flöden. — 7 forna dagar ansågs oh ännu i amerikanska western anses skogen såsom jordbrukets mäktigaste motståndare, hnarsör nyodlaren tror sig böra utan skonsamhet fara fram mot densamma med yxa, eld och plog. Swältorna i Westergötland, de forna flygsandsfälten i Halland oh de nakna klippkusterna i Bohus län bära dod vitne om, att man ej oftrafs fadt utrotar skogen, utan mången gång fer fig föranlåten att med betydande upoffringar godtgöra forna misstag. Det är eget drag hos mår allmoge på wissa orter att i närheten af boningshuset icke tåla ett träd, ja! ej en gång en buske; men detta kommer att förändras, när wigten och betydelsen af prydnadsplanteringar blifwa rätt upskattade och allmgen lär sig inse den trefnad och förnöjsamher, som dylika anläggningar medföra. Wi hafwa i korthet anfört några af de förhållanden, fom utöfwa ett mäktigt inflytande på jordbrukarens wälbesinnande oh utweckling såwäl i kroppsligt fom andligt afseende, ty få länge männiffans hela kraft och förmåga tages i anspråk för de materiela behofwens fyllande, få länge minner hennes själ ingen synnerlig förkofran. Men Låt blott arbetarne ernå en wälbergad ställning, skall säkerligen Hos de flesta begäret efter högre uplysning och kunskap wakna. Det är derför, ifrån en nn nas TT TE nus, som trädde ut ur alkoven för att kasta