Norrländska Korrespondenten – 17 juli 1873, sida 2

?Huru känner hon mig?? Den gamla höjde på skuldrorna. dErt rykte och ert galanteri har skaffat er denna besvärliga sak på halseno, sade hon i en skälatsam ton. aMen svara mig, kommer ni?aHvart skall jag komma 2 alufian er i afton kl. half 9 i kyrkan SaintGermain TAuxerrois på venstra sidan om skeppet. aÄr det i kyrkan jag skall träffa den der damen ?) kNej, någon skall möta er der för att föra till henne. Men tig härmed och kom ensam. Ja visst. v Ni lofvar det 20 aJag gifver er mitt ord på derpå.n Så farväl. Men framför allt följ mig ej nu. Hon gjorde en djup nigning och försvann. Nåå, hvad ville denna ädla kopplerska dig?? frågade Kapten, då hans broder kom upp igen och musikläraren gått. Äh ingentings, svarade Mergy med likgiltig min och betraktade mycket uppmärksamt den förut omnämnda madonnan. ?Låt nu bli att spela hemlighetsfull geat emot mig. Skall jag ledsaga dig till något möte, stå vakt på gatan och mottaga dina rivaler med några goda slag af miu flata klinga? Det är ingenting, har jag ju sagt dig. Ja, ja, som du vill. Bebåll din hemlighet för dig sjelf, om du så vill; men hör nu, jag törs hålla vad, att du har lika så stor lust e Kyrkan midt emot Louvrens kolonnad, vid denna tid hofkyrka.