huru DE UUTIVU tarlmpaäat, 1111 lÅ614047 Se tee gångna flägten, hwilkas flit skapat, och hwilkas tapperhet och mandom förswarat den sköna, odlade grund, af hwars frukter wi njuta. J hafwen ge: nom denna kunskap iklädt eder ett answar, hwarom J förut ingen aning haden. Magten öfwer fosterlandets framtida öden ligger till stor del i jordbrukarenas hand. De flesta af eder skola octfå en gång efter naturens ordning få del af den mag: ten — och af det answaret. Be mig, om jag ledt eder på orätta wågar! Idde har det warit min wilja. — Hogkommer derfore framför alt, att of: wan den jordiske läraren står den himmelske, som sammanpressar all lefnadswisdom J behöfwen ware sig i det enskilda, det kommunala eller det politiska lifwets alla frågor, uti de enkla orden: Hwad I ide wiljen att människorna skola göra eder, det gören I ide heller dem! Der de orden herrska upstär den sanna friheten, då ingen är en annans slaf och ingen en annans tyrann. Arbeten, ty arbetet adlar mannen! Arbeten, ty det är wilköret för att wi skola få lefwa, sasom Salomo kärft men sannt betygar: För kölds skull mill den late icke plöja; få maste han i ffördeanden tigga och intet få. Arbeten med kroppens hela ungdomliga uthållighet, ty det ger kraft i ar: men, glädje i synnet oc en frisk ålderdom! Arbeten med alla eder fjäls krafter, få att förståndet far koickhet och lif, och arbeten med brinnande hjärta för alt, som J uti waket samwete weten rätt wara! Hällen arbetet, det werkliga, både själ och kropp omfattande arbetets plikt så strängt, att J betrakten lätja såsom ett brott, ett brott mot eder själfwa, ett brott mot edra anhöriga och ett hrott mot edert fosterland! Strifwen öfwer eder dörr, eller, mycket bättre, inristen i edert hjärta Salomos ord: Den som lat är i sitt arbete, han är hans broder, fom skada gör. Waren ödmjuke; ty det J weten, är så ytterst litet emot det I behöfwen! Försöken ide att slå blå dunst i någons ögon, utan bären eder lilla kunskap med blygfam: het! Kommen ihåg, att skryt är kännetecknet på därskap! Der det finnes mycket fradga, finnes det föga öl. OM det är blott tomma fartyg, fom ligga högt på wattnet; ju mera skutan har ombord, desto mindre fer hon ut, ty hon går då djupare. Liten ide winningslystnaden förkväfwa nitet för allminna angelägenheter! Opna gerna hjärta och börs för ädla och uphöjda ändamål; ty det tillhör ett fritt folk att af fri wilja bära bördor för stora syften skull! Låten icke den kroppsliga mödan lägga hinder i wägen för ssjälens frista lif! Tagen till föredöme de största, kämpande andar; ty just dessa hafwa mycket ofta förenat det andliga od lekamliga arbetet! Paulus gjorde fig ju en ära af att hafwa arbetat med fina egna händet och ej legat någon annan till last. Då S:t Bonifarius, fäger engelsmannen Smiles, land: steg i Britannien, kom han med Nya Testamentet i den ena handen och en snickares tumstock i den andra. Äfwen Luther, öfwerhopad af mångfaldiga andra sysfelsättningar, arbetade doc träget för tt Lif, förtjenande sitt bröd medelst trådgårdsskötsel, bygnadsarbete, swarfwande och urmakeri. Om jag nu iill flut skulle onska eder något af det bästa jag wiste, så blefwe det icke rikedom, utan ett sinnelag, fom bärer med glädje både de goda och de ondå dagarne. Warden I tjenare, yn all ögontjenst! Bruken edra krafter med trohet, rcdbarhet och nit, och lemnen för resten alt uti Guds hand! Warden J husbönder, behandlen, så midt det möjligt äx, edra tjenare såsom barn och yngre syskon! Ölyckligt det hus, der kontraktet med lagens twång är det enda bandet mellan herre och dräng! Söken framför alt lyckan i ett fridfullt och godt hem, så att J om eder själfwa kunnen uttala Edmund Burkes sälla dekännelse: Hwarje befymmer förswinner samma ögonblick jag träder under mitt eget tak. Söken en maka med sådana rena fänflor, att I en gång funnen göra til edra egna Luthers ord om fin hustru: ÅFag wille ej byta min fattigdom med henne mot alt werldens guld utan henne. Wakten eder för de swenska imåförhällandenas förbannelse, sladderaktigheten och de beställsamma ryktena! Den som öfweralt luktar och nosar efter nyheter, får alltid nöja sig med tretio lod lögn mot twå lod sanning. För min del tål jag ide att någon obehörig tittar genom nycelhå let hos mig, och jag har rätt dertill, då jag låter andras nyckelhål wara. Dessutom är det säkert att en oftyrig tunga skadar fig själf wärst. Alla tider och folk vitna derom. Nordens Håwamål betygar: Qöstläppt tunga, utan tyglande herre, hopskvallrar fin egen ofärd; i och Salomo instämmer: Döden och lifwet står i tungans wåld; den henne älskar, han får äta af hennes frukt-. Wakten eder för alla lustar, som besmitta hjärtats renhet, som förswaga helsa och krafter, och som beröfwa eder aktningswärda människors aktning! Fån J på eder lott den högsta jordiska lycka och Het störsia jordiska answar. nämliaen att fostra ett