att bota mig, att jga verkligen för linge sedan borde hafva gjort er en liten preseita PAck, välborne herre! jag förstår annerligen icke något af det ni nu säger. Guds död och pina, Martha eller också Camilla, gör mig ej ursinnig, utan svara! Hvem är den dame, för hvilken ni i natt gjorde alla edra vackra hexerier 2o Du milde frälsare! Han blifver vred. Skulle han kunna hafva fatt ett anfall af feberyrsel? Otålig fattade Mergy sin kudde ochaslungade den i hufvudet på henne. Den gamla lade den ödmjukt tillbaka på sängen igen och tog upp guldmyntet, som fallit på golfvet; och då kapten i samma ögonblick trädde in, blef hon härigenom befriad från sin fruktan för ett förhör, som lätt kunnat taga en obehaglig ändalykt tör henne, i Kap. 13. Förtalet. Georgo hade samma morgon gått till amiralen för att tala med honom om sin broder. Han hade berättat honom historien med ett par ord. Under det amiralen hörde på honom krossade han tandpetaren, som han hade i munnen mellan tänderna; detta var hos honom ett tecken till otålighet. Jag känner redan denna sak?, sade han, ?och jag är förvånad öfver att ni talar med mig derom; den är redan tillräckligt i hvar mans mun.? aom jag besvärar er, herr amiral! är det blott derför att jag känner det deltagande, som ni är så nådig att hysa för min familj, och