ständig kunskap om hvad det var som han skulle förtiga. I det han höll bägaren i sin hand sade han, utan att gifva gamla Martha tid att nå dörren: KNi har ej berättat itig att ni beter Camilla. Camilla? Nej, jag heter Martha, min gode herre! Jag heter Martha Michelio, sade den gamla och låtsade sig blifva mycket förvånad öfver frågan. Ja, låt så vara; ni låter kalla er Martha af menniskorna, men det är under namnet Camilla, som andarne känna er? KAndarne! Men du milde Jesus! hvad menar ni med detta?, Och hoa gjorde korstecknet. ä7Nå kom uu icke med någon förställning inför mig; jag skall icke säga något, och allt det der skall stanna mellan oss. Hvem är den dame, som så lifligt intresserar sig för mitt välbefinnande?? ?Dea dame som . . .2 ?Se så, låt nu bli att upprepa hvad jag säger, utan tala uppriktigt. Vid mitt ord som adelsman jag skall icke förråda er.o Jag vet verkligen icke hvad ni menar, min gode herre.m Mergy kunde ej låta bli att skratta, då han såg henne med den mest förvånade min lägga handen på hjertat. Han tog upp ett guldstycke ur sin pung, som hängde vid hufvudgärden, och räckte den gamla det. ?Se der, min goda Camilla; ni sörjer så väl för mig och gör er så mycket besvär med att guida värjan med skorpionolja, alltsammans för