Undersöka wi beskaffenheten af de föremål, på pilla eller med heikis jordbrukaren arbetar, fos a mi finna full bekräftelse på riftigheten af denna tankegång. Det första af dessa föremål är ju sjeljwa naturen eller, om wi wilja fatta saken i trängsta bemärkelse, marken. Denna eger natur: ligtwis redan i sig sjelf en wiss wäxtstyrka, som hon utan menniskans tillgörande fätt. Redan de wilda folken, fom ej nedlade något arbete på jorden, hemtade af henne dock någon fruft, liksom de milda djuren ännu i dag göra. Men intet menffligt minne går få långt tilbaka, att det fan ut: ränsaka, huru tidigt man gjorde den erfarenheten, att denna ursprungliga wäxtkraft hos marten kunde förökas genom arbete. J wårt land mar detta säkert upptäckt redan under stenåldern; ätminstonr finnas mycket grundade ffäl til en fådan förmödan. Naturen och arbetet i förbund ästadkomma således ett bättre werk, än naturen ensam skulle kunna. Det är icke blott det hwarje är behöfliga och dwari är förnyade arbetet, säsom plöjning och dylikt, som är egnadt att förbättra jorden. Om det waraktigare arbete, som wi kalla kapital, tillklommer, förökas än ytterligare både storleken och tryggheten af jordens fruktbarhet. Hwad tar pitalet beträffar, är detta af twå flag, dels rörligt jåfom gödningsämnen, werktyg, liska, oh mas snsy dela bundet wid jorden, såsom diken, ftängsel, byggnader och planteringar. Men bägge flagen äro af samma nödwändighet. Wi stä säledes mid den nya slutsatsen, att naturen, arbetet och kapitalet, alla tre i förbund funna ästadkomma ett ännu större werk, än ware fig naturen ensam eller naturen och arbete i samwerkan. Hwad fom bar blifwit sagdt närmast om äkern gäller natur: ligtwis i fina hufwuddrag lika wäl ocksä om äns gen, betesmarken, skogen oh trädgården. Forts.)