kande lyx, trotsighet hos ungdomen, som hellre än att underordna fig föräldrar: och husbondemyndigheten flocktals föka anställning mot hög lega hos träwarubolagen samt en sorglig begifwenhet på rusdrycker hos allmogen. Midt under weckan träffar man på hopar af raglande Backidyrkare. Den lätt: het, hwarmed penningar förtjenas, gör att de af: tas så ringa. En arbetare fan på 3 dagar för: tjena nog till föda för hela weckan och ett bastant rus under weckans öfriga 4 dagar. En hemmansåboe fan med häst och farl under timmerdrifnings tiden förtjena från 8 a 10 ända till 15 a 20 rdr pr dag. OM ändock försäkrades mig af tilförlitliga personer, att hwarken jordbrukarnes ej heller, ja ännu mindre de lösa arbetarnes ekonomiska ställning förbättrades. Men hwart taga då de oerhörda penningesummorna wägen? De ända till hundradetal upgående bränminsoch winfaten, fom finnas hopade wid ångbåtsstationerna, lära innehålla lösningen på gåtan. De der ftora fedelmas: forna, fom träwarurörelsen för till Helsingland, bortföras af brämminsgoch winfloderna, fom öfwerswämma landskapet. Oh om penningarne wore det enda, dessa rusmedel förstörde; men de under gräfwa och till intet göra helsa, samwetsfrid, refigiositet, sedlighet och tillfoga tusental af hustrur och barn oerhörda sorger och lidanden Det är fannerligen hög tid, att en rörelse begynner liknande den, som i slutet af 1830: oh i början af 1840talet i få betydlig mån hämmade bränwinsflodens härjningar; ty får det onda ännu några år tiltaga proportionswis så mycket det på sista tiden gjort, få torde det blifwa obotligt för inhemska medel. Det wore mig en lätt sak att genom en massa sorgliga fakta styrka, att mina ytranden och farhågor ide äro öfwerdrifna; men jag inskränker mig till twänne, fom timade näftan samtidigt och hwarom jag erhöll underrättelse samma dag. En hemmansegare i FJerfsö kyrkoby Jon Olsson, en helt ung man, hade under denna winter och wår nästan gått i ståndigt rus, tills han omsider fick delirium tremens och under fullt fylleriwansinne afled några dagar förr än jag passerade förfjame lingen. Den skjutsande som meddelade den ruskiga nyheten, hade knappast aflemnat mina effekter wid nästa gästgifwaregard, förr än man der berättade mig att en 30-årig soldat, Per Frisk, mid Delsbo kompani af dryckenskap ljutit en hastig död. Frisk, som war ogift, hade i likhet med ofwan nämnde Jon Olsson på senare tiden hejdlöst hängifwit sig åt dryckenskapen. På morgonen af sin dödsdag hade Han klagat öfwer swåra plågor efter föregående dagens rus od, möjligen för att döfwa dessa, inmundigade han åter ett betydligt kvantum af den swenska nektarn, hwilket hade till påföljd, att då han några timmar derefter gid några steg från fin stuga för att hämta matten åt fin heta strupe, störtade han omkull och dog ögonblickligen, fannolikt träffad af slag. Tysk resenär i Lappland. Konservatorn wid maturwetenskapliga museet i Bremen; dr Finsch, har anträdt en refa till Norge och Lappland. Han åtföljes af twå iurister från Berlin; oh ämna dessa herrar resa i de skandinaviska bergstrakterna och på kusterna för att lära känna i synnerhet Norges stora fiskerier. De begifwa sig först öfwer Köpenhamn till Stockholm. Från Luleå skrifwes den 13 juni i N.Kur:: ÄÅndtligen Har den första ängbåten för i år hit anländt. Bittida på tisdagsmorgonen dånade 4 starpa styckeskott, hwilka en eller annan månad förut skulle hafma, injagat förskräckelse, men fom nu framkallade glädje äfwen hos de mest nervswage. Det war näml. ångaren Luleå som gaf srnade för fin slumrande gudmoder och namne. En hel mängd arbetare medföljde ångbåten. Fastän fjöfarten denna gång blifwit öpnad sent, är dock detta är hela fjorton dagar före olycksåret 1867, då förste ångaren anlände själfwa midsommardagen. Ingen under, att man jular och — klarerar! Reg: nig, kall och blåsig har denna wecka warit, dock, — — ——————