Från Bartholomiinattens tider. Historisk roman af Prosper Merim6e (Forts. från n:r 70.) Jag skulle gerna hafva blifvit er sekundant i denna sak; men utom det, att jag i morgon skall taga sakramentet, står jag i skuld till herr de Rheincy, och jag kan icke draga värjan mot andra än honom.? Jag tackar er, min herre; om det går till ytterligheter, skall nog min broder tjenstgöra som sekundant åt mig. Kaptenen förstår sig väl på dylika saker. Emellertid skall jag föra Comminges till er, så att ni kan komma till en förklaring med honom. Det fordras ett visst slags behag för att göra en utmaning som sig bör, och detta som så mycket annat förvärfvas endast genom öfniug. Vär hjelte stod här vid sin första atfär? och följaktligen kände han en viss förlägenhet; men i detta ögonblick fruktade han mindre för att taga emot ett värjstygn än att säga något, hvari adelsmannen icke lyste igenom. Han hade knappt lyckats att i sitt hufvud författa ett både bestämdt och höfligt tal, förr än baronen Vaudreuil tog hans arm och ögonDet var en grundlag för en araffiuerado, att icke börja någon ny strid, så länge han rade en, som ännu icke var afgjord.