Norrländska Korrespondenten – 14 juni 1873, sida 2

fen 2 eller 3 man hoppade i den swenska lotsbåten, som derefter jämte besättningen, 3 man, fläs pades till Helsingör. Då ångaren Hamlet, fom ungefär samtidigt afgick från Helsingör, sedermera anlände till Helsingborg, berättade passagerarne, att de med förargelse åsett händelsen, oh att den danska lotsjollen wid utgåendet från Helsingör warit bemannad med 2 polisbetjenter och 3 eller 4 lotsar. Men hwad som isynnerhet wäckte deras indignation, war, att då Hamlet, med många fen skar ombord, midtsunds passerade frigsftädeplatsen, förbi den med fin pris i stolt triumf återwändande danska lotsbåten, kunde dennas befättning ej styra fin segerglådje, utan gaf den ohejs dadt luft i ett högt hånfullt hurra. Huruwida ett dylikt beteende är wärdigt och egnadt att wäcka aktning hos ett grannfolk samt bidragande till de förargliga Sundslotsningsförwecklingarnes fredliga utjämnande, lemna wi åt wåra wånner hinsidan Sundet att själfwa afgöra. (O.-P.) — Från Helsingborg skrifwes: En större dansk lotobåt med, förutom besåttningen, twå danska pos liobetjenter ombord tog i måndags e. m. i Sundet en swensk båt med en swensk lots från Skanör oh förde dessa till Helsingör, der lotsen blef underkastad visitation och förhör, fom warade långt in på natten. Da man slutligen fann för godt låta mannen passera, begärde oc erhöll han under mä gen till fin båt effort af ett par polisbetjenter, på det han ej skulle bli insulterad af de danska lotsarne. Det är ju ett rätt hyggligt folk, wara wänner danskarne, eller huru? Hr Ernst Wallmark öfwertager i höft Ladugårdslandsteatern och har för den samma bildat ett skädespelaresällskap. Till regissör har han lyckats winna en för längre tid sedan i Stocholm wälbekant skådespelare, hr Gustafsson, hwilken derefter i många är haft sig updragen den artistiska ledningen af Helsingfors teater. Hr Gustafssons fru är en skädespelerska af mycken förtjenst. Svenska Familj-Journalens femte häfte för året har nu blifmit utdeladt och företer ett jom wanligt omwexlande innehåll beträffande såwäl täxt som illustrationer. August Södermans oms tyckta hyllningsmarsch ur sorgspelet Richard III finnes afwen intagen i detta häfte, som i öfrigt innehåller, bland annat, ett förberedande tillfännagifmwande om att hr C. C. Gernandt kommer att till ett förhållandewis billigt pris utgifwa en praktuplaga af bibeln med Gustave Dores berömda teckningar, 230 till antalet. En svensk på sälfångst i polarhafvet(Utdrag ur ett bref från S:t Johns Newland den 14 maj 1873) ... Wi äro infomne til S:t Johns med ett sälfångstfartyg, fom bergade of den 30 sistlidne månad efter fer och en half månads mi stande på isen. Wårt skepp Polaris mar den 15 oktober sistlidet år inweckladt uti ismassor. Under en stark storm uppressades skeppet på isen och wi woro nödsakade att tasta wår proviant på isen. Under arbetet härmed råkade Polaris i drift i mörka natten och lemnade oss kvar, tio man, twå estimåer med deras hustrur och fem minderåriga barn, deribland ett twa månader gammalt lindes barn. Wi själfwa och alla, som höra wår olycka, äro förumdrade öfwer att wi så länge kunnat uppe hålla lifwet en få lång tid på ssen. Hungern har warit det wärsta af wåra lidanden. Den lilla proviant, wi kunde berga, war lagom för att räcka en månad och wi fingo lof att göra den till att räcka i fem. Wi fångade nägra få sälhundar under kallaste wintern, som hafwa hjälpt of fram til wåren, då wi kunde fånga få många fom mi be höfde. Så länge wi woro på isen, war ingen af oss sjuk. Men då wi blefwo bergade och kommo ombord å skepp, swullnade wåra fötter och ben, men wi blefwo alla bra inom några dagar. Jag för min del är friskare nu än då jag utgick på denna expedition. Wår kapten dog den 8 novem ber första året wi woro ute. Wi hafwa hunnit längre norr än något annat skepp. Wi ligga här