0 —— — — —.. areeH—mä eHtTr: 22 —ä ö As —2——————c———— AV kommit till kyrkan, ensamt för er skulle; berätta oss nu i dag något riktigt roligt; tala något om älskogssynd, som nu för tiden blifvit så på madet.v ?På modet! ja på modet bland er, mina herrar, som blott äro tjugofem år gamla; men jag er lyckligt och väl hunnen örver det trettionde. Vid min ålder kan man icke mer taia om älskog. Jag har rent af glömt, hvad det är för en synd. KLät nu endast bli att göra er rar, fader Lubin; ni kan minsann tala derom nu lika väl som någonsin; ni är väl känd. eJa så predika något om skörlefnad, så skola alla damerna säga att ni är genomträngd af ert ämne.m Frauciskanermunken besvarade denna kvickhet med en listig blinkning med ögat, uti hvilken man mer än väl kunde se stolthet och glädje öfver förebråelsen för en ungdomlig last lysa igenom. Nej, derom vill jag icke predika; ty de sköna vid hofvet skulle icke mera bikta sig för mig, om jag visade mig allt för sträng i denna punkt; och uppriktigt sagdt, om jag skulle tala härom, skulle det vara för att visa, huru man gör sig evigt fördömd — hvarför? för ett ögonblicks tidsfördrif. KKan väl vara — men se, der är ju kaptenen! Hej, George, gif oss text till en predikan. Fader Lubia har förbundit sig att tala öfver det första, bästa ämne vi skaffa honom) eJap, sade munken, åämen skynden er; jag borde ju min själ och salighet, alla redan vara på predikstolen.