Norrländska Korrespondenten – 5 juni 1873, sida 3

Dess rörelseförmåga är få ftor, att man med denjamma fan inom tjugo minuters tid grundligt afs straffa en hel skola af femtio gossar. Den numar rande egaren önskar sälja denna mastin, emedan han pryglat Hela fin skola på flylten och Hans egna söner numera äro tör stora för ott blifroa agade å En prost upptäckte en lördagsafton att dous häst förswunnit. Jemte en drång gick Han Hela natten på jagt efter djuret, men utan resultat. Han war aldeles förtwislad, då han andra förmiddagen besteg predikstolen. Till tert Hade Han walt ett ställe ur Jobs bol och utropade juft: OD, om jag blott wisste hwar jag skulle återfinna den föriwunne! då den förut omnämde drängen inträdde i torkan oh, i tanke att presten menade bäften, jwarade: Jag wet hwar han är; han stär i ilocarens stall. Swar på tal. De infödda ameri:anarne äro i allmänhet något uppblåste öfwer det indillade för trädet att wara födde i den stora reondliken och svara ej på hånfulla utfall mot uslänmingarne och de uttändfta språken i amerika. År 1855 uppträdde wid ett möte i Gharleston en dylikt bem: född storskräflare med ett tal på twå tem mar, i hmile fet han skymfade och nedsatte alla, fom icke hade den utomordentliga lockan att wara förra i ct fria landet. När talet war slut, reste fig en tus: ytiänding od anmårtte, att, få midt Han kunde inse, skilnaden mellan honom sjeli och den wärde talaren fände sammanfattas i twå pintter: Talaren är amerikan uf nödwändighet. jag är det af fritt mal; talaren fom hit till landet naten, j.g åter fom hit med boxorna på. En berre, känd för att wara något hetlefwad. hade hos en målare ett ffåp till målning. Det gick trögt att få det färdigt, trots flera påltötningar, hwadan slutligen tålamodet började tryta och ban gick för att Åläsa lagen för målaren. Ans länd til ort och ställe, fann han emellertid få ans ledning urladda fig något, utbrister ban, pekande mot skåpets dörr: . . — Hwad fn är det för en markatta ni mår lat på ffåpdörn? hwartill en largosse, som för tillfället befann fig ensam på werkstaden, naivt men dräpande fmarade: . — Det är nyss fernissadt, få att det är herrns bild, fom syns i dörren. Fortfättningen uteblef. i På gatan, Hansson: Bod dag, bror Jansson, hur är du stämd i dag? Jansson: Jag befinner mig i hwad jag mille kalla en dubbelstämning. Hansson: Hwad will det säga? i Jansson: Fag är uppstämd till rådstugurätten och derför är jag nedstämd till lynnet.