och bläste bort. Sedan denna nödtid har Jämtland ingalunda hugnats med några goda skördar; akerbrutet inom länet har ide gjort några nämnwärda framsteg, snarare twärtom, och likwäl företer länet nu famma förundranswärdt gynnsamma utmedling, fom i början af 6O-talet, om ej i högre grad, om man får döma af landtbefolkningen. Arbetslönerna äro nu återigen få högt updrifna, att de ej funna i fråga komma annat än mid den ohejdad skala pågående skogsafwerkningen; priset på lifsförnödenbeter är högre än nagonsin och hö kostar 2 rdr 50 öre a 3 rdr pr lisp Hos landtbefolkningen äro lyxen och wällefnaden äfwen ftörre än tillför ne, superiet, framför alt min: och ölsuperiet, hwilka waror utskankas i de flesta byar, enligt förmodan med starka tillsatser, ha tilltagit, i synnerhet bland den yngre befolkningen, i oro wäckande grad. Wi ha nu åter igen ett nytt Kalifornien, hwilket dock skiljer fig från det werkliga genom en godmodig befolkning, hwilken, ehuru den bade super och fpe lar, likwal är den fredligaste och höfligaste på jorden. Med undantag af de olater, fom alltid åtfölja ett hastigt upkommet wälständ, utan motswarande kunskap och bildning, skulle det ju sålunda wara wäl bestäldt inom wårt widsträckta län. Kunde så tyckas, om icke detta wälständ endast wore skenbart och härledde sig från en onaturlig källa. Det är endast en tillfallig, ohejdad skogsafwerkning, som skapat det, under det akerbrutet, hwiltet, rätt be drifwet i öfwerensstämmelse med lokala och flimar tiska förhållanden, ofelbart är Jämtlands naturtlis gaste och waraktigaste näringskalla, nu är färdigt att totalt gå under. Ytligt sedt torde detta fenaite pastående förefalla mängen besynnerligt. Med höga pris på alla landtmannaprodukter, hwartill kommer Jämtlands utmärkta jordmån, borde wäl äkerbruket gå framåt, tros de klimatiska fmårigheterna. Så är dock af många ffäl tywärr inga lunda förhällandet. Jämtländska befolkningen, hwilken af alder sysselsatt sig med handel och forsling af waror, har ingen benägenhet för de ihärdiga, planmessiga och på framtida wälstånd beraknade sysselsättningar, fom jordbrutet, rätt bedrifwet, omiltorligen krafwer. Den har också en stor fasa för ihärdigt kroppsligt arbete och saknar den kunstap, som ar alldeles nödwändig wid bedrifwandet af mår tids jordbruk. Jämtlands län war det sista, i hwilket landtbruksskola inrättades, som icke skedde utan mycket motständ från befoltningens sida och hade sannolikt icke heller lyckats, om icke Jämtland wid den tiden warit nog lyckligt att ega en af sina båsta och mest nitiska landshöfdingar, nuwarande generaltulldirektören Bennich. Denna inrättning bar på de senare ären haft alt swarare att erhålla lärlingar och en stor del af de afgaende ha ham nat mid skogsafwerkningen, hwilken bättre kunnat betala deras inhemtade kunskaper. Jordbruket i Jämtland satnar sålunda twänne de wäsendtligaste hafstänger för utwedling: kunstap och arbetskraft. Jämtlands oerhörda, godartade odlingsmarker lämpa fig wal för odling af foder och for bedrifwande af boftapsfrötjel. J flutet af 50: och början af 60-talet pägingo äfmen odlingarne i ganska wacker ffala och lyckades mäl til följd af jordens naturliga godhet och genom jords bränningar, så lätta att åstadtomma här. Hade det på detta fätt frambringade fodret fommit äkerbruket till godo, skulle detta tagit ett wackert steg framåt, men det mesta deraf har anwändts på landswägen mid waruforslingen, eler i stogarne wid träafwerkningen, under det får och nötboskap i utsträckt grad swältföddas. Då skogsafwerkningen kan betala ett lisp. hö med ofwan upgifna pris, är det tydligt att det skall förleda bonden att sälja alt hwad ban fan, och följden blir att han minstar sitt kreatursantal och i ännu ftörre utfträdning swältföder återstoden. Det är tydligt att åkerbruket med en dylik hugs hållning har fin undergäng nära föreftående. Jfall marken under innewarande wår kommer att hålla fig snöbetackt under Hela maj månad, hwilket ide få sällan inträffar i Jämtland, ba wi att befara allmän foderbrift famt att en ftor del af kreatursantalet inom lånet rent af fommer att swälta ihjäl. Med det wälständ, fom nu är få frapperande i Jämtland, förhåller det fig egentligen fålunda: om ett nytt froftår inträffar (Owilfet den gode Guden måtte afmwända!), i förening med ett prisfall på träwaror, fom hämmar stogsafwerkningen, skall Jämtland åter igen förwandlas till samma stora fattigförssörjningsanstalt fom 1865 och 67. Detta är wisserligen sorgliga utsigter, men ide desto mins dre är det fäfert att få kommer att ske. inneå det då intet räddningsmedel mot dessa spådda olyckor? Ack jo! Järnwägen! järnwägen! Det är denna som skall föra landets utweckling in i en sundare och naturligare strömfära. Mätte ej nägra olyckor lägga binder i wägen för def nara byggande, få att ide, fåfom ordspraket säger, fon dör medan gräset wäxer. Huru wår aflägsna landsort skall komma att utweckla sig med tidsenliga kommunikationex, torde wara smårt att Hå förhand Aför.. Nas tf. en