Norrländska Korrespondenten – 29 maj 1873, sida 3

Fran utlandet. Underrättelserna om de sednaste franska tilldragelserna börja blifwa något ufförligare. J nationalförsamlingens möte d. 23 ds an: grep hertigen af Broglie kabinettet och yrkade att regeringen borde träda i spetsen för det fonfervativa partiet. Härimot förklarade Dufaure, att det wore tid att antaga en republikansk regeringsform. Härefter uplästes sammanträdet til lördags för middag, då Thiers talade. J ett längre utförligt tal hänwisade Thiers på de meningsskiljaktigheter, som ega rum med afseende på monarki eller republik sasom Frankrikes blifwande styrelseformer. Han ytrade att tepublifeu hade att påräkna en ftor majoritet hos masjan af befolkningen. Äfmen han hade tagit fitt parti, fade han, och skänkt sitt bifall åt republifen, enär monarkismen more praktifkt omöjlig. Det finnes nämligen blott em tron, men ide mindre än tre personer, fom göra anspråk på densamma. Re geringens politik är, fade han, wäsendtligt fonfervativ och långt från att gå till några ytterligheter. Det enda medlet att öfwerwinna de närma rande wanskligheterna är att antaga de af regeringen framlemnade lagförslagen. — Efter Thiers tal upsköts sammanträdet twå timmar, hwarefter debatten började. Ernould föreslog nu följande motiverade dagordning: I betraktande af att regeringsformen ide föreligger till behandling och att det är absolut nödmändigt att lugna landet med en konservativ politif, beklagar nationalförsamlingen att den senaste ministärförändringen icke gynnat de konservativa intressena så, som man haft rätt att wänta. Sedan en af Dufaure godkänd, ide motiverad, dagordning förkastats med 362 röster mot 348, antogs den af Ernoul föreslagna med 360 röster mot 344, i anledning hwaraf Thiers oc) famtliga ministrarna nedlade fina ämbeten. Rationalförfamlingen walde med 390 röster marskalk Mac Mahon till president. Marskalken antog walet. Motpartiet röstade icke. Marie Patrice Maurice, grefwe af Mac Mabon, hertig af Magenta, är nu Frankrikes regent. Attling af en ursprungligen irländsk familj, föddes ban den 13 juni 1808 på familjgodset Sully i Burgund. Han började sin militäriska bana som deltagare i expeditionen till Algier 1830, deltog 1837 i Konstantines stormning, blef 1845 öfwerste, 1848 brigadgeneral, 1852 divisionsgeneral och generalinspektör öfmer infanteriet. J Kanroberts ställe år 1855 anförtrodd befälet öfwer 2:a armefåren i orientaliska kriget, ledde han stormningen af Malakow. Till senakor utnämdes han 1856 och erhöll då kommando öfwer de samtliga ftridskrafterna i Algier. Den 4 juni 1859 afgjorde han som befälhafware öfwer 2 armelårer i det italienska fälttåget slaget mid Magenta. Uphöjdes med anledning häraf till marskalk och hertig. Erhöll sedan öfwerbefälet öfwer åtskilliga franska avmekårer och blef generalguvernör i Ålgier. I friget mot Preussen 1870 war han befälhafware för 1 armekaren och blef såsom sädan slagen wid Wörth. Blef derester wid Sedan, der han med fin arme fattade posto, fårad och öfwerlemnade, fom man torde påminna fig, öfwerbefälet åt general Wimpffen, som måste kapitulera med hela armen. Efter fri get har Mac Mahon icke låtit böra få mycket af lig, tillhörde fom medlem af nationalförsamlingen högern utan att dock wara ledare för någon af dess fraktioner och är nu, som sagdt, tills widare innehafware af den exekutiva makten i Frankrike. ml O es