Norrländska Korrespondenten – 20 maj 1873, sida 3

fast wid sitt yttrande. Slutligen upplystes likwäl, att doktorn af en händelse råkat känna på fin e gen puls, i stället för på barnets. En duell. Twå engelska officerare iukommo på ett kaffe, der de togo plats mid ett bord, ej långt ifrån en lång, mager man med ett almarligt från: stötande yttre, hwilken under det han uppmårksamt iakttog hwad fom föregick omkring honom, rökte en cigarr. i Knappt hade de twå engelsmannen fått fitt the, förrän famtalet föll på en berömd dwerg. Han torde snart hitfomma, anmärker den ene. Wid dessa ord öppnar den fremmande munnen och säger på dålig engelska med största möjliga lugn: jag kommer, du fommer, han fommer, wi komma, I kommen, de fomma, Den ene engelsmannen går förundrad fram till fremlingen och spörger: är det till mig ni talar, min herre: Jag talar, blef swaret, du talar, han talar, wi tala, I talen, de tala. — !Låt menniskan wara, säger den andre endelsmannen, han är ju galen. . ÅJag är galen, du är galen, han är galen, wi äro galne, I ären galne, de äro galne. Det går för långt ropar engelsmannen utom sig,man skall ej funna fäga att man fålunda fått göra narr af en officer. Jag hoppas, att ni förstår att handtera en wärja lika få wäl fom att förolämpa — — — — Jag handterar, du handterar, han handterar, wi handtera, I handteren, de handtera.? Följ 109 min herre! ÅJag följer, du följer, fen följer, wi följa, J följen, de följa, fade den fremmande med samma orubbliga lugn och reste sig. Klingorna korsade hwarandra. Barera! ropar engelmannen, fom blir altmer förbittrad öfwer fin motståndares kallblodiahet. Jag parerar, swarar denne, du parerar, han parerar, wi parerar, I pareren, de parera. Jag önskar jag kunde fastnita er tunga wid wäggen der, röt engelsmannen. ÅJag fastnitar, du fastnitar, han fastnitar, mi fastnita, J fastniten, de fastnita.. Med dessa ord slog han märjan. ut motftåtdarens hand och framtog en sigarr samt tände den helt lungt. . Den afwäpnade engelsmannen ftod fom träffad af blixten. Wännen går fram til fremlingen och säger till honom: Fag ser att ni är en gentle man, oh — — — — Jag är, du är, wi äro, I ären, de äro: Men förklarå Er då. Jag förklarar, du — — —. Derpå tillägger han på tyska: förftår ni Goethes fpråk? 4 a Nåmwäl, mina herrar! få wil jag säga Er, att jag studerar engelska, och att min lärare har tills tådt mig att som en särdeles gagnelig öfning böja werb. Derför har jag beslutit att aldrig höra ett engelskt werb utan att böja det. OM derför är det således, fom — — Ja, det är derför. Ala tre utbrista i ett wåldsamt skratt oh gå att supera tillsammans. EGAWA-:an:ng — A11 1 A