Kalmar. I Arby skogbygd hände förlidet år, att en helt wanlig höna på helt wanligt sätt ut kläckte en full kycklingar. Bland hönsfamiljens unga medlemmar märktes dock snart en hafwa Helt olifa utseende, anlag och lynne än de öfriga fv: skonen, i det den stådse bemödade fig om att få wistas skild från desamma och snart syntes i fin fjäderskrud betänkligen afwika från den för dylika individer af naturen en gång för alla föreskrisna modejournalen. Främre delen af den unge werldss borgarens kropp liknade wisserligen i det allra närmaste en wanlig tuppkyclings, men den öfriga delen befjädrades smäningom på det sätt, att höns jet, med undantag af hufwud och hals, fullkomligt liknade en orrtopp, med de egendomliga ljusa strecken på wingarne, de ståtliga, lyrformigt böjda stjertsjädrarne och den glänsande blå swarta fjär derhabiten. Dessutom har hönfebarnet de för orrfogeln egna furrande djupa strupljuden.