wisande af medel till bestridande af utgifterna för k. m:ts kröning, hwari utskottet, som anser, att anslagets bewiljande bör wara oberoende af den tid, som för deras majestäters kröning kan warda bestämd, tillstyrker, att riksdagen må det äskade anslagsbeloppet 70,000 rdr å riksgäldskontoret anwisa; har föl jande reservation afgifwits: af hr Carl Ffwarson: Derigenom att k. m:t tilkännagifwit fin afsigt att låta fin och fir ge: måls fröning i Swerige företagas innan deras majestäters afresa till den under nåstkommande juli månad utsatta kröningen i Norge, är frågan om huruwida någon högtidlighet skall ega rum, eller ite, wid det tillfälle, då de konungsliga makarne första gången låta iklåda fig komumglig skrud, få till wida afgjord, att någon twekan derom icke staligen kan ega rum. Deriemot synes det, som frågan om högtidlighetens beskaffenhet skulle i mä sentlig mån ännu wara oafgjord. Det till beftridande af kröningskostnaderna äskade anslaget är nämligen begärt under förutfättning att fröninz gen enligt gammalt brukt stall försigga medan riksdagen är samlad: en förutsäattning, som, enligt min upfattning af framstållningen, i fig innebär, att anslaget ide behöfwes eller ens ifrågafättes, få wida rifsdagen ide å fin sida fordrar att de gamla kröningsseremonierna skola uprepas inför reprefentationens ögon. Frågan om dessa seremonier med ty åtföljande kostnad är således hufwudsakligen hänstjuiten till riksdagen och för den skull gjord beroende af den upfattning, flertalet af reprejentanterma ega, om det i folkets ögon mest märdefulla i denna fråga, seremonierna eller medlen; det är altsa på denna pröfwosten frågans utgång Yt: terst är beroende. Under sådana omftändigheter är jag för min del ide twelsam om walet mellan dessa delar. Det synes mig wara klart, att sedan konungen upstigit på tronen, enligt grundlagens bud, ingen lär bestrida honom rättigheten att bära den konungsliga kronan, den må nu upsättas när fom helst och af hwem hans maj:t behagar dertill utse, sedan prestlerskapet numera icke intager jamma politista ställning inom samhället som förut. De högtidligheter, fom wid ett sädant tillfälle funna anses lampliga, må derföre äfwen wara konungens enfak. Men staten bör ide för slika åtgärder göra upoffringar emedan de äro ändamålslöja och med: len saledes förfpilda, enär det ömsesidiga förtroendet mellan konung och folk, liksom det gemen: samma nitet för enig samwerkan till allmänt wäl, ide fan antagas blifwa i någon mån bättre genom sadana åtgärder, än det, dem förutan, i alla fall är och blifwer. Allra minst bör representationen sjelf påkalla uprepandet af föråldrade seremonier, sadana fom måhända h. m:t konungen helst skulle wilja undwika, såsom t. er. den presterliga fmörjelsen, eller sädana af praktfull beskaffenhet, fom föranleda onyttiga utgifter oc derföre fnarare santn. 84 beråttigadt missnöje hos folket än mot: atsen. Om återigen kröningshögtidligheten skulle komma att bestå allenast i en upbygglig religiös akt, som helt enkelt skulle afse att bereda ett fritt folk till falle att tillsammans med en ny konung anropa den Högste, alla konungars och folks konung, om lycka och wälsignelse för sig och ett älskadt fäder: nesland, — en åtgärd, som sakerligen skulle när maft öfwerensstämma med den allmänna meningen i landet —; få fordras för en sadan högtidlighet desio mindre, ware sig särstildt anslag eller annan ritsdagens åtgärd, som för en slik kyrklig förrätt: ning, förenad med presterlig ämbetsutöfning, foftnaden — i fall omförmälda förrättning kan anses wara af extra beskaffenhet och säledes böra färskildt ersättas — måfste blifwa få ringa, att det redan oafkortadt bewiljade hofhallningsanslaget icke kan i nämnwärd mån af densamma betungas. Odså synes det mig, såsom ofwan blifwit omförmäldt, fom något färskildt anslag ide skulle wara ifrågasatt, för den händelse riksdagen åtnöjer fig med något så enkelt och allwarsamt. ö Tå, på grund af hwad jag här ofwan i fort: hert anfört, alla ifäl synas mig tala för afslag af den nådiga framställningen i ämnet; få och då jag under jådana omftändigheter ide mill med min röst bidraga dertill, att riksdagen å fin sida på: kallar hwarken ändamåälslösa seremonier eller jtateutgifter, får jag härmed reservera mig mot itatsutftot tete i ämnet beslutade utlåtande, hwilfet jag anser bort innehålla den Hhemftällan, att k m:ts nådiga proposition icke mätte af tiksdagen bifallas. Håruti instämde hr Ola Bosson Olsson. Om konungens kröning i Norge skrifwer Götedorgspostens Kriftiania-forrefpondent: Fnnan stortinget tog sig päsfferier, utnämnde det, efter hwad det förljudes, en deputation af 12 medlemmar, hwilka skola närwara wid kung Oskars kröning i Trondhjem Det förtäljes här, att fun: gen omfring den 15 juni lemnar Stockholm för att öfwer Jämtland begifwa sig till Trondhjem, hwarest han den 26 e m. går ombord på mår största fregatt S:t Olafs tillsammans med den .2 Ar fär Av Ankona