Norrländska Korrespondenten – 22 april 1873, sida 3

Fran utlandet. Frankrike. 3 ett bref fran Nya Kaledonien till Figaro eryaller man underrättelser om de öden, som en del af de mest betanta tommunisterna gatt till mötes. Pascal Grousset, hwilken under tommunen fungerade sasom utritesminister, har under öfwerresan upfört lig wäl och derföre erhallit tilstand att i hufwudstaden Noumea söka anställning som kontorist hos en töpman. Assi har derimot ofta gifwit anledning till tlagomäl, öofwerwakas derföre noggrant oc är för ofrigt smed. Gustave Marotean, Montagnes redattör, hwilken blef Deporterad för en enda artitel, i hwilken han upmanade befolkningen att sjelf jfipa rättmwija i fal ide kommunen wille strida til ertebiskopens af Paris afrättning, är mycket sjut och anses icke funna lefwa länge. Jourde, kommunens finansminister, Verdure, medlem af den revolutionara regeringen, och Humbert, en af Pere Duchesnes redattörer, ba egnat fig at landtbrutsstötsel. Största delen af de öfriga fångarne är för närwarande sysselsalt med att af tra upföra ett hospital för jura sjuta. Prins Napoleon har utfärdat ett sirkulär till fina walmän på Korsika, i hwilket han framhåller Napoleonidernas politiska roll och wädjar till en allman röstratt. Times korrespondent ytrar om stämningen i Ratis bl.a. följande: En främling, fom nu för tiden kommer i sållskap med fransmän, maste blifwa flagen af den i ögonen fallande benägenheten för oro och obestämd fruktan för framtiden. Han skall anmärka denna hos flertalet af män med hwilta ban kommer i samtal, och det måste göra så mydlet större intryck på honom, fom de, hwilka hysa dessa dystra asigter, i allmanhet åro män, om hwilkas omdöme och sunda förstand han är böjd att hafwa god tanke. Det finnes några, fom tro att Thiers är få led wid de ständiga flockjtriderna under en tid, da landets sakerhet berodde på hans ord, att han blott afwaktar den stund, då återftoden af skulden är betald och de utländska trupperna lemnat landet, för att då afgå från fin polt och aterwända till det enskilda lifwet. Deras antal är dock icke stort, som tro att Thiers will lemna den makt, af hwilken han gjort ett så godt bruk. Den tid, som hwar och en imellertid imotser med djup oro är den, då de allmänna walen skola ega rum, och detta antages skola ske i höft. Man känner allmänt, att Frankrikes öde skall til stor del bero på huru dessa mwal utfalla. Spanien. Carlisterna hafwa börjat belägra den lilla fästningen Puylerda (nära franska gränsen), hwilken plats anses wara en wigtig strategist punkt i norra Spanien. Enligt ett telegram från Madrid hafwa dock angriparne blifwit tillbakaslagna med ansenlig förlust. Åfwen från Namwarra berättas, att de uproriske börjat gå anfallswis til wäga, sedan de kommit i befittning af fyra fältfanoner. Från Spanien äro underrättelferna goda. De under påskweckan manliga religiösa seremonierna hafwa samlat talrika åskådare och deltagare, och inga wäntade oordningar hafwa inträffat. I Katalonien söker den nyutnämnde general Velarde att återställa manstukten inom krigshären. Carlisterna hafwa i träffningarna, fom förefallit, warit underlägsna och förföljas på flere Håll. Italien. Pius IX lär angående hr von Bis