Charad. Kom mitt första! Kom med hopp och minne; Yi ma, fröjda hwarje känsligt finne, Kom mitt andra, fom så tyft och stilla, Söf min fjäl i liuswa drömmars willa! Wid mitt helas åjyn jag förglömmer All den nöd och sorg, som jorden gömmer, Och jag lyssnar och jag tänker då: Hwillken tyfinad, hwillket lif ändå. Ordet meddelas i nästa n:r.