—— —— — — ————— — 8—Å—— — ————— jag detta dyra ansigte och öfverhöljde det med kyssar. KMaye sade jag, då vi satt oss ned för att med någorlunda lugn tala öfver händelserna, kär du säker på att du skall känna dig belåten med att tillbringa hela ditt lif hos mig? Är du säker på din kärlek för mig, älskling? Jag blickade in i hennes klara, gråa ögon och såg mitt svar der; men ett muntligt kom äfven. eArchie, jag tror nästan att jag älskade dig innan jag sett dig: Pat och Mary Doolan hade talat så mycket om dig! O, huru kunde du tro att jag skulle älska Harald, då jag kunde få älska dig?? sade hon; och jag var tillfredsställd. Dagsljuset försvann, och månstrålarne tittade ned på oss genom fönsterrutorna, men vi sutto dock kvar i vår obeskrifliga sällhet. ?Ni begge måtte afhandla både era egna och hela landets angelägenheter, utropade domaren, då han öppvade dörren och trädde in till oss. Nej, sir, vi ha ej medhunnit mera än våra egna. svarade jag. Sir Morgan, vi ha kommit till den slutsatsen, att May behöfver en äldre man än Meurice; vill ni ge henne åt mig i stället? Jag ekall vårda henne ömt.? ?Om jag vill gifva henne åter, Archie? Ack, huru gerna vill jag ej det! Jag har ej känt mig sä nöjd eller lycklig sen Hennes födelse.? Forts.)