Article Image
besluta: att egare af fräljeoch skattehemman och lägenheter i Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker må förklaras öfwer den mid afwittring tilldelade skogen icke ega widsträcktare dispofitionsrätt, än enligt 1 af nådiga förordningen der 29 juni 1866, angående dispofitionsrätten öfwer Ito: gen å wissa skattehemman, är egare af deri omförmälda hemman förunnad; samt att, äfwen efter afwittringen, lapparne skola wara, säsom hittills, berättigade att för renhjordarne begagna bete å all skogmark inom lappmarkernas nuwårånde områ de, dock å enskildes skogar inom de till odling tjenliga delarne af landet endast wintertiden, äfwensom ega att, i den mån för betesrättens utöfwande är nödigt, til hushällsbehof begagna skogen. Detta förslag öfwerensstamde Helt och hället med k. m:ts proposition med undantag af att orden på enskildas skogar blifwit af utskotiet tillagda. J första kammaren, der denna fråga under af tonens plenum förekom till behandling, gaf den anledning till en ganska lång diskussion, efter hwilfen utffottsförflaget godkändes. Provinsialläkaretjensten i Nordmalings distrikt af Westerbottens län har på förslag Jundhetskollegium upfört i första rummet provinfialläkaren i Lycksele distrikt A. Littke i andra t. f. stadsläkaren i Kalmar G. Comstedt och i tredje rummet provinsiialläkaren i Råneå distrikt GC. G Boqwist. Järnvägen Södertelje—Strengnäs—Eskilstuna -Arboga fynes lofwa godt hopp om att snart komma till stånd. Målet mot stadsflskal Kant om answar för mureriarbetaren C. G. Nilssons pinande till bekännelse har nu blifwit af k. m:t afgjordt; och förklaras derigenom stadsfiskal Kant fin tjenst förluftig samt har det honom af underrätterna ådömda straffarbete, för Nilssons pinande till bekännelse, blifwit nedsatt till tre månader; hwaremot det Kant af underrätterna ådömda straffarbete, för det han angifwit handlanden Morin för stöld, blifmit af k. m:t uphäfdt. För smädligt skrifsätt har Morin af k. m:t dömts att böta femtio Cu (C. A.) Kalmar. Allmänna äklagaren, stadsfiskalen I. P. Kindbom, har uti afgifwet slutpåstående i åtalet mot stadsfogden I. VP. Olsson yrkat, att denne måtte åläggas att, om han gitter, med ed betyga, att han ide, såsom angifwelsen innehåller, en afton antastat och förolämpat sjökaptenen Söderbergs fru, Carolina Söderberg. Derefter har ftadsfogs den Olsson förklarat fig funna gå den å honom yrkade wårjemalseden, oh på samma gång welat göra troligt, att angifwelsen tillkommit af misstag, eller att det icke warit han, utan någon annan person, fom ute å den få fallade balkplanen på ett oblygt sätt tiltalat fru Söderberg samt gjort henne wisfa oförffämda förslag. Fru S, har dock widhällit, att hon i Olsson igenkänner den, som förföljt och genom sina hotelser upskramt henne; hwarjämte witnen lemnat godt stöd ät angifwelsen. Väderleken i hufwudstaden är fortfarande min it lika underlig fom spökerierna i Ljussta. Så skreffs i börsberättelsen för den 7 d:s, att temperaturen hade warit lindrig och för den 11 att temperaturen och slädföret war af fort waraktighet. Statistiskt. Antagligen skall det intressera några af edra läsare åtminstone, säger Göran i ÅBref från Stodholm til Göteborgsposten, att få känna, huru stora inkomster ätskilliga här warande institutioner, bolag, affärsmän och andra anses hafwa. Den största inkomstsiffran har Stockholms enskilda bank, 389,900 rdr. Dernäst kommer försäkringsbolaget Skandia 373,500 rdr, Tanto focerolabruksbg 354,500 rdr, aswerksbolaget 280,400 riksdaler, bankirfirman Guillemot Å Weylandt 241,700 riksdaler, Skandinaviska kreditektiebola. get 211,500 riksdalr, Stockholms fockerbruksbolag 170,300 riksdaler, Stockhalms sjöförsäkrings-. NN DM nn ——

18 mars 1873, sida 2

Thumbnail