yrkades af grefwe Sparre och hr Åstrand, som an sågo, att genom frågans sammanblandning med der norrländska skogsfrågan, skulle afgörandet af få mä denna sist nämnda som den förra, till skada för landet, fördröjas. Första kammaren godkände i allo statsutskottets utlätande angäende riksgäldskontorets förwaltning under den tid, fom förflutit sedan början af 1873 ärs riksdag. Statsutskottet Hade med högst få un dantag underkänt alla statsrevisorernas anmärt ningar. Utskottets i andra punkten gjorda hemställan, att en mängd anmärkningar angående dröjsmål med de årliga inbetalningarna för från rifsgäldsfontoret utgifna lån föranledde i andra fammaren en längwarig och liflig diskussion. Derunder yrkade brr Hedin, J Rundbäck, Hegsftröm och Leijer bi fall till en af hr Rundbäck afgifwen reservation med hemställan, att de i ätskilliga under tab. Rikagäldskontorets utbalanserade fordringar införda noter lemnade framftällningar ide mätte till någon åtgärd föranleda. Nämnde talare klandrade til en del ganska skarpt både statsutskottets och rifagäldsfullmäktige för det missnöje de tycktes hafwa wisat öfwer revisorernas anmärkningar och fökte ådagalägga, att en del af dessa ej warit ämnade att jäs som anmärkningar i ordets egentliga betydelse fattas äfwensom att de werkligen gjorda anmärkningarna warit grundade på hmwad den i rifsgäldsfontoret befintliga liggaren utwisat, ehuru denfamma, enligt hwad federmera blifwit uplyft, innehållit felaktigheter. Hrr Key, P. Olsson från Helsingborg, frih. Fock, C. Jfwarsson och frih. Ericson upträdde å andra sidan till förswar för utskottets hemställan, hwarjämte några af dem ansägo revisorerna mid fullgörande af sitt updrag wäl hafwa wifat mycket nit, men ej gått tilläga med tillräcklig noggrannhet eller på ett fätt, fom mar egnadt att uprätthålla statsrevisionens anseende. Sistnämnda anmarkning framhölls af frih. Ericson, som, då han tillika uttalade det hoppet, att blifwande revisorer måtte wärdigare fylla sitt fall, för dessa fina faderliga räd tackades af hr Lyttkens. Efter slutad öfwerläggning anstäldes votering, hwarwid utskottets hemslällan antogs med 82 röster mot 57, fom afgåfwos för förenämnda reservation. Hfriga punkter af utlatandet godkändes. De af statsutskottet afgifna utlatandena i anledning af riksdagens år 1872 församlade revisorers berättelse om werkstäld granskning af de under k. kommerskollegii förwaltning stälda fonder och medel, blefwo samtliga af båda kamrarna bifallna med undantag af punkten 6 angående i fråga fatt uphörande af kommerskollegii befattning med förmaltningen af medel till godtgörande af nödstäldt swenskt siöfolks understöd och hemförskaffande fom bifölls af 2 men afslogs af 1 kammaren. Statswerkets förwaltning. Hwad statsutskottet hemstält med anledning af riksdagens reviforers berättelse angäende granskning af statswerkets samt andra af allmänna medel bejftående fonders tillständ, styrelse och förwaltning godkändes derefter af båda kamrarne. Endast i trenne punkter ftannade första kammaren i ett härimot stridande beslut, i det den efter votering, som utföll med 38 röster mot 33, afslog utskottets hemställan att rifadagen måtte i en strifwelse anhålla, att k. m:t tädtes låta werkställa en omarbetning af gällande refereglemente, jamt att den behållning, fom mid innewarande års slut fan å anslaget till nationalmusei inredning förefinnas, ide widare skall från rifsgäldskontoret utbetalas. Likaledes afslog samma kammare utskottets förslag angående förändring i räkenstapsföringen wid Sarolinita inftitutet. Norrländska stogarna och lapparnas renbetesrätt. Med anledning af en af k. mt til riksdagen afgifwen proposition angående åtgärders widtagande för betryggande af stogens framtida beständ och bewarande af lapparnes renbetesrätt inom Vefterbottens och Norrbottens läns lappmarker, hade lagutskottet hemstält att riksdagen måtte för fin del