Norrländska Korrespondenten – 13 mars 1873, sida 3

TULIHYCL. Xolötlättltusteroljellsten T AÅfruUmdr JULEN före kl. 12 den 3 nästkommande juni. Norrlands Järnwägssystem. Statsrådet Bergström har i statsrådet till dess protokoll afgifwit följande yttrande om denna för oss så wigtiga angelagenhet: I den mån bygnaden af norra stambanan från Upsala till Storwik framskridit, i jamma mån har frågan om denna stambanas utsträckning från Storwik widare norrut närmat fig, påfallande ett afgörande. Då nu med wisshet kan emotses, att byg: naden under år 1875 kommer att fullbordas, har jag ansett tiden wara inne att underställa eders kongl. maj:ts nådiga pröfning förrbemälda fråga. Redan i underdånigt memorial den 21. dec. 1867 har styrelsen öfwer statens järnwägsbygnader hemställt, att, i likhet med hwad för landet söder om den mellan städerna Gefle och Falun anlagda enskilda järnwäg egt rum, utarbetandet af ett på tekniska, topografiska och ekonomiskt statistiska undersökningar grundadt järnwägssystem för landet norr om nämnda bana matte företagas samt der: wid tillika, i afseende å den riktning, norra ftambanan i sin fortsättning genom Norrland borde erhålla och hwari detaljundersökningar säledes före tradeswis borde ega rum, föreslagit, att denna stambana måtte från Storwiks station å Gefle— Dala-banan i nordlig riktning dragas till Ljusdal i Helsingland eller widare genom Medelpad til Indalselfwens wattendrag i tratten af Ragunda inom Jämtlands län och från endera af dessa punkter föras i westlig riktning genom Jämtland mot närmaste punkt wid Throndhjemsfjorden. Un: der åberopande af nämnda memorial har en af Jämtlands år 1868 församlade landsting tillsatt ofomit uti underdånig skrift den 12 december 1868 anhållit, att kongl. maj:t täcktes med tillgängliga eller hos den påföljande år fammanträdande ritsdagen äskade medel låta den af styrelsen öfwer statens järnwägsbygnader angifna riktning för norra stambanan norr om Gefle—Dala-banan, jämte inz samlande af uplysningar rörande alla på frågans ekonomiska del inwerkande omständigheter, mwertstalla undersökningar om de lokala förhållandena samt derefter upgöra och till riksdagens pröfning framlägga förslag om nänmnda ftambanas fträdning; att kongl. maj:t behagade derwid fäfta nå digt afseende å styrelsens förslag om banans dra: gande genom Jämtland oc) å komitens framftällning om bygnadsarbetenas företagande jamtidigt söderifrån oc från Throndhjemssidan; samt att k. m:t mille i nåder låta widtaga åtgärder för be redande af undersökning och förslags upgörande i asseende å den del af ifrågafatta järnwäg, som fölle inom Norge, samt för förslagets framläggande för Norges storting. Sedan derefter k. m:t, genom nådigt bref den 14 maj 1869, anbefallt styrelsen öfwer statens järnwägsbygnader att inkomma med underdånigt utlåtande ej mindre i hwilken omfattning inom medgifwet kostnadsbelopp 25,000 rdr, än oc i hwilka särskilda trakter undersökning med afseende å stambanornas fortsättning lämpligen kunde uns oder år 1870 företagas; samt styrelsen till åtlydnad af denna befallning, uti underdanigt memorial den 17 jan. 1870, under åberopande af fin ofwanbemälda den 21 december 1867 gjorda hemställan om uns dersökning angående norra stambanans fortsättning norr om Serle—Dala-banan genom landskapen Gestrikland, Helsingland, Medelpad och Jämtland, föreslagit, att denna undersökning, hwilken ftyrelsen för sin del ansåge wara för landet af den wigt, att den icke längre borde upskjutas, måtte få under år 1870 utföras efter den plan och i den omfattning, som styrelsens memorial den 21 dec. 1867 angäfwe; så har k. m:t den 16 april 1870, efter pröfning af få wåäl styrelsens hemställan, fom och förrbemälda fomitis framställning, funnit godt ej mindre updraga åt styrelsen att låta under år 1870 werkställa erforderliga undersökningar för norra stambanans fortfättning norr om Befle— Dalaszbanan i hufwudsaklig riktning från Storwiks station å nämnda bana öfmer Bollnäs och Ljusdal till Torphammar i Medelpad eller annan punkt, hwarifrån järnwäg lämpligen kunde til Sunda wall anläggas, samt widare från nämnda punkt i westlig riktning norr om Storsjön och föder om Aveffutan, med direkt eller indirekt beröring af OÖstersund, till norska gränsen wid Skurdalsporten eller annat närbeläget, för öfwergängen af fjellen mera tjenligt ställe, som i sammanhang med de undersökningar, hwilka kunde komma att å norska