Norrländska Korrespondenten – 11 mars 1873, sida 3

Från utlandet. Tyska riksdagen är inkallad till den 10 dennes, medan den preussiska riksdagen ännu pågår. Denna tidiga sammantallelse har wädt desto mer upseende fom de mest framstående ledamöterna af den ena riksdagen äfwen fitta i den andra och bådas arbeten saledes måste råfa i kollision. Af denna anledning skrifwes från Berlin till Augsb. Allg. Zeitung: Man misstager fig troligen ide om man jöfer anledningen till beslutet på det por litifft-militära fältet. Säkert är åtminstone att regeringen inser nödwändigheten af att få fort fom möjligt få de anslag fom erfordras till rikets betryggande. Det lärer wara ett utomordentligt stort anslag man ämnar äska, men efter all fonnolikhet stall riksdagen ej göra några swårigheter, dä twå sådane auttoriteter fom Roon oc Moltke träda inför skranket. Frågan är blott om man icke blir drifwen till annu större ansträngningar då det nu är kändt att Frankrike arbetar af alla krafter på fin härs förstärkande. Och det är bade i militära och politiska kretsar wäl bekant att de franska rustningarne icke ha annat ändamål än ett fruktanswärdt hämndekrig. En medartare i lilitärische Blätter, hwilken 3 år wistats i Frank: rike, berättar att det är utom alt twifwel att man i Frankrise förbereder hämd, att maskineriet arbetar och att hufwudrollerna redan äro utdelade. Dock skall ett nytt krig efter all sannolikhet ide utbryta förrän 1875. Allmänneligen antages att den tyska besättningen af wissa franska landskap skall upp: höra under nästa winter. Om tyska regeringen blott hade warit någorlunda strang, skulle den ännu hållit departementen Marne oc Haut-Marne befatta, i trots deraf att den andra milliarden är betald, ty barackerne i departementet Meuse woro ännu slutet af förlidne november ide färs diga, i trots af hr Thiers uttrydliga löfte. Först när hela den öfriga utrymningen är werkstäkd komma Belfort och Toul i fransmännens händer. Dessa fästningar samt Paris befästningar skola sättae i fullkomligt skick samt hästantalet och ar: tilleriet förökas innan man kan börja ett nytt krig. Kavalleriet saknar ännu 20,000 hästar. — Dessa betraktelser kunna wisserligen wara blott beräknade på sensation, men det bör ej glömmas att den nämnda militäriska tidningen ej plär springa i ogjordt wäder Wi ha i dag, skrifwes det från Berlin den 1 dennes, sett wår stad utan droskor, en följd af droskstriken. Något sådant har ej inträffat sedan 1816, då droskorna först infördes. I föreliggande fall är striken till oh med dubbel, emedan fäwäl drockegarne som droskkuskarne inställt sitt arbete. De nödhjelpsmedel, som woro widtagna åtminstone på bangårdarne, woro alldeles otillräckliga och i staden hade, som sagdt, samfärdseln med droskor alldeles uphört. Omnibusarne lemna, fom begrip: ligt är, blott ringa erfättning, och få måfte man då afwakta, om polisen eller droskegarne först skola gifwa med sig. Frankrike. J nationalförsamlingens fam mankomst tillkännagaf Thiers att justitieministern (Dufaure) hade uttalat regeringens egentliga mening. Han godtager fullkomligt tretiomannaut: skottets lagförslag och lägger den huswudsakliga —