Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1873, sida 3

jUDTuttelts? s1tstug orh JDTIturur riagerdöer tAcC LULU ill answar fällas, enär det af radhusrätten till töd för def utslag åberopade lagrum (22 kap. 6 3 2 mom strafflagen) ej är på förewarande fall tillämpligt och nägot answar i lag eljest ide finnes stadgadt för åtalade förfarandet. Rättegåugszoc polissaker. Grosshandlaren H. Binfomw Hade till i fredags uttagit stämning å föreståndaren för Gaswerket, kantor Billström, med påstående om answar för brott mot ordningsstadgan. Då målet påropades instälde fig käranden personligen oh för fmaranden, såsom ombud, v. häradsh. Hay. Hr Bin: sow inlemnade till rätten en skrift hwari han tlagade öfwer att han ej fan bebo de rum fom äro belägna i den del af hans hus fom weter å Nya Kyrkogatan tillfölje den widriga lukt fom intränger från gatan då den der i hörnet mwarande fefonen öpnas och utpumpas samt klagade äfwen deröfwer, att den genom det utpwmpade mwattnet bil dade swallisen adrager Honom åtskilliga kostnader att alt som oftast uphugga och bortföra, dertill ansåg hr Bimfow det ej wara förenligt med god ordning att de wid öpnandet af sefonerna i gar tan bildade hålen ej ordentligt igenfyllas utan både folk och kreatur riskera att genom desfa Hål blifwa skadade, samt begärde det rätten måtte ålägga föreståndaren för gaswerket hafwa bättre — till syn öfwer werkets arbetare och att wattnet ur rö: ren skulle pumpas i färl och bortföras och tillade käranden att om föreståndaren lofwade detta få skulle han nedlägga fin talan. Smwarande-ombubdet bestred käromålet då det öfwerklagade förhållandet ej kunde läggas gasmwertaföreståndaren till last då utpumpning war en nöds wändig sak för att gasen skulle tunna brinna. Ut: slag skulle afkunnas den 3 mars. Då målet i går åter förekom resolverade rätten att hr Billström skulle till nästa måndag kallas till personlig inställelse inför magistraten för att höras öfwer de öfwerklagade förhallandena, samt drätselkammaren tillsägas att afhjelpa desamma. Våld. Lördagen den 1 dennes kl. emellan 9 och 10 på aftonen, upstod å Trädgårdsgatan utanför skräddare Witts gård skrik oc) owåsende samt slagsmäl bland flere personer, hwarwid arbetaren Gustaf Lundström från Umeå, boende i ofwannämnde gård hos åkaren Å. Martinsson, dels å gatan och dels inne å gården blifwit slagen och misshandlad samt slutligen tilldelad ett knifshugg, som träffade högra sidan af ryggen nedanför axeln. Om den rörande detta brott af poliskommissarien Hellman företagna preliminära undersökningen med: dela wi efter dennes om förloppet afgifna rapport följande: Poliskommissarien besökte Lundström samma af ton, men då den sednare befans wara betydligt rusig och dessutom af den starka blodsförlusten, mycket swag och matt, då kunde något egentligt polisförhör med de antecknade personerna då ej hållas, utan upsfjöts till följande dag. Wid det då hallna förhöret woro närwarande, såsom miftänkte för delaktighet i misshandlingen, arbetaren Carl Petter Strandell och dennes broder, f. fträddarelärlingen Johan August Strandell, båda boende å Skönsmon, arbetaren Johan August Lunds qwist, warfsarbetaren Johan Gustaf Engström och ynglingen August Wilhelm Platzman, bwaremot malsegaren, som ännu befann sig så maktlos att han ej förmådde lemna sängen, icke kunde komma tillstädes. Wid hr Hellmans i anledning häraf gjorde besök i Lundströms hem, upgaf denne om förloppet, så widt han kunde påminna sig följande: att sedan skrik och owåsen en stund pagått å gatan utanför hans bostad, af några bland bär upräknade personer, sasom Lundqwijt, Plag: man och Engström, hade han utgått gatan för att tysta dem, men att Sundqwist då med detjamma tilldelat honom ett wåldsamt slag så att ban föll omfull och började blöda näsblod; att efter det han infommit i porten och å gården, dit Lundqwist, Engström och Platzman följt honom, bade de båda förra ytterligare börjat wisshandla och förfölja honom ända in i förstugan; att sedan han inkommit i rummet och der uppehällit sig en stund samt wåldwerkarne under tiden hunnit af lägsna fig, gid han åter ut för att stänga porten, men möttes då af twenne andra personer, nämligen bröderna Strandell och Lundqwist, då de förre