?Man skulle dock tro det,? svarade Sebastian. ?Det är besynnerligt; men denne lille slaf med sitt simpla ansigte, är så vanskapad som en apa. ?flvad är då negern aunat än en apa ? sade Villavicemio. Hopblandad med litet papagoja, anmäirkte Tabor, ?Blott med den enda skillnaden, att papagojan bara pladdrar efter, svarade Pietro, och Sebastian sjelf tänker och talar. Just som papegojan, som, vid försöket att tala, ibland träffar det rätta,? sade Tobar. Du tycktes äfven kunna bedöma bilder, sade Villavicemio. ?Åh, jag bara upprepar hvad jag hör mästern säga, svarade Sebastian med en så uppriktig blick, att hvar och en, som hörde det, måste tro på sanningen af hvad han sade. ?Ty jag är ju blott en apa, en papegoja; hav tystnade ett ögonblick, derefter fortfor ban: Peller en slaf; och dessa ord åtföljdes af ett så djupt uttryck af sorg, att ingen af eleverna, så muntra, tanklösa och böjde för grymhet än de voro, blef orörd. Hvad du är en narraktig pojke, Sebastian! sade Pietro, nypande honom vänligt i öratAdjö, Sebastian; tag reda på Zombi, annars får din rygg umgälla det.? ?Knip Zombi, annars får din rygg betaa, upprepade eleverna, då de lemnade atelirn. Adjö, Sebastian; lycka till! min helsning till Zombi. Zombi, Zombil upprepade Sebastian, ka