d:r J. Göransson, som tjenstgör wid Hernösands hospital, aterkallat sin ansökan. Väderleken är fortfarande mild. I dag blå: fer en stark westlig storm, den började i i natt. Monarki eller republik? Den kvicke frönikeskrifwaren i Stockholms Dagblad skämtar öfwer konungadömet sålunda: För närwarande gå mi och tänka på, huru Don Amadeo kan hafwa det, hwart han rest och hwilka minnen han kan hafwa fran Spanien. Det war Don Amadeo, som skulle ställa alt till rätta i det landet. Republiken gick naturligtwis icke an att hafwa på fullt allwar, ty då äta partierna upp hwarandra, men så fick Spanien åter en fung, en splitter ny kung, och partierna gnagde lika friskt på hwarandra, anda in på bara benen. Skulle det wara möjligt, att kungadömet werkligen icke är ett oswikligt låkemedel? Republiken är, säger den skånska tidningen Framat, dot den statsform under hwilken folkets andliga och materiella wäl bäst wårdas. De stora lönerna, upgående till millioner, fröningsoch begrafningskostnaderna, brudgafworna m. m. kunna då anwåndas till folkets uplysning, och den långa raden af fammarherrar och fjeffande, imidrande och bugande hoffjeskar funna blifwa nyttiga menniskor och en hel mängd annat otyg förfminner med konungadömet och derföre är detta säkert af en allgod Försyn dömdt att förswinna från Europa. Kom bygdes icke på en dag, oc ett folk, som från barndomen blifwit styrdt, skall icke i första ögonblicket lära fig sjelfstyrelse Men häri Swerige har wi på sista tiden gjort ftora framsteg i sjelfstyrelse, och om detta skulle behaga wår nå dige konung att följa det exempel Spaniens konung i dessa dagar gifwit, fa skulle derföre landets ftyrelse gå lika lugnt och ostördt som det går den dag i dag är. Grefve Erik Sparre har uttagit stämning mot Aftonbladets utgifware med yrkande af anz swar för ytrande om grefwen sasom riksdagsman och hwilka grefwen ansett gå ut på att förlöjliga honom och nedsätta hans medborgerliga anseende. Särskildt förmäler sig klaganden hafwa blifwit i n:r 34 af 2A.-B. förliknad 7?ömsewis wid den onde anden och wid Polichinell. Hr Hedin har motionerat att ärsanslaget för konungen bestämmes till 700,000 rdr; att detta sistnämda belopp fastställes för h. m: ts regerings: tid; och att närmare bestämmelser, än de nu gäl: lande, för wården om och upsigten öfwer den kongl. familjens förfogande uplatna, staten tillhöriga egendom måtte ftadgas. Kröningsfrågan i bondeståndet 1859. D. Nyh. redogör för det sätt hwarpa kröningsfrågan 1859 behandlades, särskildt i bondeståändet. En fromsint Nerking Joh. Lekberg framskickades med fragan. Swen Heurlin kallade motionen wärdelös. R. F. Gross ansag en kröning onyttig och blott tillfredsställande för skadelystna. Heurhn tillade: frö: ningen är en kvarlefwa från den råa hednatiden och — bort med alla sadane fördomar i ett fonftitutionelt land. Ständet lade motionen till hand lingarne, för att ej säga att det missaktade den. Kom få den fiffige Karl And. Larsson med en motion oc yrkade att adeln och presterna, som så ifrigt förfäktat motionen, skulle få anordna fröningskostnaderna, att adeln betalte !;,, presterna 1., borgarne 1 och bönderna . Då motionen från utskottet, fom afstyrkte den, återkom till bondeftåndet, war kantor Rosenberg rädd att bondeståndet skulle stöta fig med de andra ftånden; tal. wisade synbar benägenhet att wilja frå mwäl på alla Håll, godkännande doc motionens prinfip (ftodfonjervatismens wanliga fras!) Motionären genmälte på hr Rosenbergs invändningar: Will jag bibehålla min rättighet att beftå mig nöjen, sa mäste jag sjelf betala fiolerna och ej derför taga till min Ddisposition de medel, som möjligen kunna finnas i andras fickor. Ämnet är werkligen särdeles lämp