Hwarjehanda. Betydlig stilnad. Då häfwen bäxs omfring i lyriorna i Kalifornien, uppmanas en war, att lägga något uti den. En antdwaffare af hederligt och wälmående utseende fatt i en bänk, och då tyrkwaktaren närmade sig med håfwen, uppstod. dem emellan följande samtal Kyrkowaktaren: Se få, Wiliam, lägg nu uti litet! Guldwaskaren: Faq fon inte? — Öwarför det då?. Gå affärerna dåligt? — Sth nej, det går wäl för fia; men jag har ingenting att ge bort. — ApH, prat! Här du inte något annat fföl, få får du lof ar ge något — Rej, fi, saken är den, att jaa har cn hel hop skulder, och man måste förft betala fina. stulder, innan man kån ge några gåfwor. — Ja men du måste wäl stå i större stuld hos Gud än hos någon mennifta! — Ja, det tan nog wara fannt; men — han liager inte efter mig få mydet fom mina andra fordringsegare.