Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1873, sida 2

jag, hade jag blifvit herre i stället för slaf, så skulle jag utan afbrott sofva; det är så behagligt.? kVid St. Jago de Compostella, det är besynnerligt! utropade Suarez, som hade öppnat sin målarlåda och framtagit paletten, chvem af en var sist i atelierna KSofver du och ännu, liksom Gomezy svarade Antonilez, äkemedan du glömt, att vi alla på en gång gingo härifrån. Gomez, har någon varit i ateliern sedan vi lemnade dem? frågade Tobar, seende på staffietten. Ah det är Zombi, som åter har arbetato, sade Gomez med alla tecken till rädsla: Iombi, Zombi, utbröt Suarez förargad. KOm jag kunde få tag i er Zombi, så skulle jag krama homom tills han stod mig till ansvar. Mine herrar. det är ett dåligt anbragt skämt, som I drifven med mig; just jag gör min palett renare och snyggare än någon af er. Och min palett är nu åter så tillsmord, som om jag nyss hade bagagnat honom. KSe. här är ett hufvud på hörnet af min duk,, sade Suarez, ställande sig framför sin stafflett, KDet är kanonikus Issenbys porträtt, o utbröt Cordova. Se, vänner, se hy KVäl! träffad!? Uvilken likhet! Det är verkligen talandeb ljöd det från alia båll. KOch se här på min duk, sade Dacosta. KFör mig har man målat ett barn, som är ingenting mindre än illa; Se; dock det är tid, att vi göra ett slut på saken, detta skämt är ou utuött