Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1873, sida 2

steg in i ateliern, och hvilken lärjungarne helsade på samma gång som Mendez Ozorio. allvilken sluten karaktär måste icke du vara, Haspar ? sade Pedro. ?Din far klagar öfver, att du föredrager litteraturen framför mälarekonsten, och nu ser det ut som om du vände upp och ned på sakernas vanliga ordning, i det du målar om natten och studerar om dagen.Hvem beskyller mig, att jag målar om natten? frågade Gaspar leende. KSe här!p ropade i samma ögonblick alla eleverna, åtminstone alla som på sin duk hade fått en tillökning af hufvuden, händer och armar. Mendez kastade sina ögon derpå och sade med allvar: KPå min ära, mina vänner, det är icke Gaspars arbete. aIIvad orsak har du att påstå detta? frågade Yerez. aelt enkelt derför, att Gaspar icke är i stånd —5 KAtt göra ett sådant spratt? frågade Tobar. Att måla så väl, fortfor Ozorio. På dessa ord följde ett skallande skratt af eleverne. Då är det du, Ozorio, sade de.. Det skulle fägna mig, om jag kunde göra sådana försök, svarade Ozorio. ?men så är ej förhöllandet; jag är väl icke heller i den ålder, att göra eder ett spratt. ?Men hvem kan det vara? ?Zombi! anmärkte Gomez åter. (Fats.)