Å W 22 U H En märkvärdig sjukdom. (Novell-skizz från tyskan fritt bearb. för N. P.) aMed ett ord, det är en vacker leende trackt, och lycklig den, som af ödet fått sig beskärdt att vistas der! Jag tackar skaparen, som förunnat mig nåden att bli pastor i Björkhult, min älskade Maria, och inom ett fjerdedels år för jag dig som fru pastorska in i prestgården till — jag hoppas det — ett långt, lyckligt och sorgfritt lifo. Så ungefär lydde det bref, som pastor Fältman skref, till sin trolofvade, hvilken hvar guvernant hos eu bruksegare i Norrland. Och pastorn höll ord, Knappt åtta veckor derefter förde han den unga prostfrun till sin blomstersmyckade boning der han nu ändtligen efter lång väntan kunde bjuda sin utkorade ett lif af oblandad glädje och lycka. Landtlifvets enformighet sökte man förljufva genom umgänget med socknens ståndpersoner, en handlande med familj, en gammal kapten och dennes son samt länsmannen och skolläraren. I denna lilla intelligenta krets spelade man någon gång ett parti whist eller bräde, eller musicerade man, eller resonnerade om tidningarnes innehåll. Emellanåt höll pastorn små föredrag om sina nyaste upptäckter på naturvetenskapens område, synnerligast hvad rörde djurverlden, och han fann ständigt uppmärksamma åhörare, ty han var känd som en ovanligt begåfvad man och flitig naturforskare. Det var en skön sommarafton. Den under hela dagen tryckande hettan hade nu blifvit afjöst af en bebaglig svalka. Pastor Fältman