Fprga ot JuUlL-ftttta altbutlttar 1cumat I IVT VV TVE årligen i 5 åra tid. Svår storm rasade den 1 oh 2 dennes å Engs lands kuster oc förorsakade mänga sjöolyckor. Svensk landtbruksstatistik. Under denna rubrik Har Samtiden lemnat fynnerligt intres: fanta upgifter, men fom briftande utrymme hindrar of att meddela artifeln i dess helhet, nödgas wi inskränka of till att reproducera följande fakta: För att börja med spanmålsodlingen, böra wi erinra oss att wårt fädernesland wid den tid då wårt tabellwerk inrättades, på grund af beräfe ningar fom synes komma sanningen mycket nära, ansågs i medelgoda år frambringa 412 mill. tunnor samtlige sadesarter oh rotfrukter, samt att omkring 1820 denna summa ansågs wara något mer än fördubblad. I ÅSweriges officiella ftatistik i sammandrag 18724, upgifwes Sweriges hela sädesskörd för 1869 till omkring 16 millioner tunnor, utom nära 7,671,500 tunnor potatis och 747,000 tunnor andra rotfrufter. Sfördekvantiteten har således under ett halft fefel blifwit mer än fyrdubblad, och detsamma gäller om åferarealen, fom wid århundradets början eller 1805 up: gafs till 1,370,000 och i den nyf citerade hand: lingen beräknas till något öfwer 5 mill. tld utom 4 mill. naturlig äng, få att omkr. en åttondtdel af fäderneslandets hela område då ansågs fådeller gräsbärande. Schefen föristatistiska centralbyrån anser fig kunna upskatta 1870 års skörd till ett bruttobelopp af 817 mill. t:r stråsäd och 11: mill. t:r potatis, med ett lågt beräknadt totalwärde af 300 mill. rdr och ett öfwerskottswärde af utförd spanmal af närmare 40 mill. rdr. Man finner böraf att ett stort framsteg är gjordt i landt: efonomien, om man betänker att 1872 års hafreskörd öfwersteg med mer än 300,000 t:r det föregående årets; ladugårdsutfodringen har följaktligen uptagit omkring 400,000 tunnor af detta fädesflag mer än det föregående året, och säkert mycket mer, i den mån brufet af råg till bröd mer och mer uttränger bruket af hafre. Anmärker man nu widare att skörden af sådana rotfrukter som företrädeswis anwändas till kreaturens utfodring från 1869 till 1870 stigit med omkring 250,000 t:r, så finna wi att dessa skördeöfwerskott blifwit förädlade inom landet och derifrån blifwit utförda i form af mindre skrymmande samt följaktligen mera wärdefulla ladugårdsprodukter. För första gången har statistiska centralbyrån försökt att göra en beräkning af ladugärdsskötselns afkastning, men fom materialet till en sådan be räkning ännu ide fan med tillräcklig noggrannhet åftadfommas inom landet, har byrån utgått från förhållandena i Norge, och på denna wäg kommit till en totalsumma af af omkring 80 millioner rdr, som med mindre än 7 mill. skiljer fig från en brräfning enligt de grunder hwilken upgjordes a 1863 års finansfomite. Wi tro äfwen att man på andra wägar skall fomma till ungefär enahanda resultat. Så t. ex. beräknas affaftningen af for till 44,700,000 rdr, då mjölken wärderas till 10 öre kannan, hwilket skulle göra 447 millioner kannor om året antalet till omkr. 1,200,000, hwilka då skulle gifwa något mindre än 400 kannor i i årligt medeltal. Sannolikt är afkastningen något mindre och antalet djur något större, men den årliga mjölkmängden kommer myc: fet nära hwad man af erfarenhet wet utgöra be hofwet af detta födoämne i medeltal på hwart lands befolkning, sedan den kvantitet som åtgår till jmöroch ostberedning för export samt till upfödande af ungkreatur blifwit frånräknad. Det anmärkes i berättelsen (statistiska centralbyråns) att antalet af underhållna kreatur, som det war att wänta efter det bästa foderår i man: naminne, wäsentligen tilltagit, men att wåra ladugårdar ännu ide återwunnit den styrka fom de