ARR SEE —W——L—— —————22—— Från utlandet. Om utwandringen från Preussens östra provinser har inrikesministern, grefwe Eulenburg, i deputeradekammaren meddelat åtskilliga intressanta uplysningar. Från preussiska staten utwandrade 1871 en totalsumma af 38,545 menniskor. Af dessa hafwa 26.783 utwandrat med och 13,860 utan tillstånd. Flere omständigheter hafwa inwerfat ogynsamt på befolkningens tillwäxt, t. er. de farsoter, som hemsökt oss, förlusterna i det senaste kriget och förminskningen af antalet födda i land: wärnsfamiljerna, hwilket fan anslås till 100,000. En företcelse, fom bar uprepats under de tio je naste ärer, är, att utwandringen ör starkast efter ett krig. De, fom hemkomma från kriget, måste ofta begynna från första början. Endast få hafwa lust att uprepa detta flera ganger. Utwandringen har under år 1864—565 plötsligen stigit från 12,000 till 18,000, under åren 1866—868 från 17,000 till 26,000 och år 1872 skall den helt säkert wisa fig hafwa ökats i ett ännu större förhållande. Ehuru de politiska förhållandena i Grekland synas wara mycket wacklande — sedan 1864 hafwa alla gretiska representantförsamlingar blifwit uplösta långt före den normala periodens utgång (4 år), och nya wal utskrifwits — tyckes landet alt mer höja sig ur det lägerwall, hwari det under turkiska styrelsen blifvit försånkt. En kännare (grel) af förhållandena i landet skrifwer t. er. i ÅAllg. Heit.: Hwad wet Europa om det nuwarande Grekland? Ingenting annat än att miniftärförändringar förekomma der mycket ofta, uplösningar af kammaren lika ofta, oh att athenarne sky inga me del att komma åt ett statens ämbete. Widare fänner det den beklagliga tapperhet, som lägges i dagen af de till antalet ide obetydliga röfwarbanden, hwilka i Turkiet finna en säker fristad och från fina smygwrår derstädes infalla i de angränsande ftaterna. Men under atheniensiska politikens oroliga wacklande röjer fig ett förftåndigt, företagsamt, arbetsdugligt, enkelt, efter bildning och kunskaper törstande folk, som drifwer industri, förmwärfwar rifedomar, återupbygger sina städer och odlar sina fält på nytt. Werkstäderna i Syra lemna ångmaskiner, ylle: och sidenwäfwerierna i Attika, Heteia och Le badeia täfla med hwarandra. Brunkol och järn uphämtas ur grufworna på Cubea oh andra dar. Nästan på hela Peloponnesus och fastlandet blomstra winrankorna; åkerbruk och handel äro i bästa kick; grekiska flaggan är den wanligaste i hamnarne wid Cgeiska hafwet, Swarta hafwet liksom i Donaufurstendömenas hamnar. Hamnarne i Syra, Patros och Pireus äro Medelhafwets mest besökta. Äfwen i andligt afseende står Grekland före månget annat land. Efter befrielsekrigets slut har ett universitet blifwit grundadt; det finnes många gym nasier; för båda könen äro tusentals skolor inrättade, hwilka ej stå efter Europas bildningsanstalter. Grekland har lärda, högt bildade män, hwilka Curopas lärda samfund icke anse owärdiga att inwälja. J hela orienten äro de ämbeten, som fordra högre bildning och handlingskraft, i grekernas händer. Ett folk, fom gjort få stora framsteg, bör ej ring: aktas. Hafwa icke statsinkomsterna ökats från 6 millioner drachmer till 35 millioner? Har ej are kiska handelsflottan ökats från 500 skepp till 6,000? De politiska framstegen motswara wisserligen icke de andliga och materiella, och grekerna hafwa ännu icke warit i stånd att grunda en waraktig stark re gering. Men motwerkar ide YWWeft-Europa upfomten af en sadan, då det för att skydda ett litet antÖ at ina undersater mot en förment oförrätt blan? : ndets inre angelägenheter, medför en m ertartde, hotar en annans tillwaro od) gör til oc) med konungens tron osäker. 115