Tidningsöfwersigt. Nerikes Allehanda, riksgagsmannen Gumelii tid ning, strifwer om Norrlands järnwägar sålunda: Kmtt föreslår byggande af en bredspårig ftambana från Storwik midt på Gefle—Dala-banan norrut till höjden af Sundswall, att der skära en smalspårig bana, hwilken redan är för enskildt bo lags räkning under bygnad westerut till Torpshame mar, hwarifrån staten sale fortsätta med en järn: wäg widare westerut till norska gränsen, derifrån norrmännen då antagas bygga äfwenledes jmal: spårig fortsättning till Trondhjem. Då denna fråga är af mygcket stor wigt, ej blott för Norrland, utan för Heta landet, som fan hafz wa stor skada af ätt bygga oklokt, men oberätncs ligt gagn af att med fund beräkning knyta Norr land intill det öfriga Swerige, tro wi, att en up: sats om Norrlands järnwägar kan förswara fin plats äfwen i ett blad, fom kommer ut i hjertat af landet. Wår åsigt, öfwerensstämmande med den, fom i andra kammaren uttalades af rifsdagsmannen från Örebro wid det kungliga förslagets hän wisande till statsutskottsbehandling, skiljer sig wäl icke till syftet, men wäsendtligt till riktningen och bygnadssättet, från det kungliga förslaget. 3 likhet med k. m:t begränsa wi den norrländffa järnwägsfrågan för närwarande till trakten mellan Gefle—Dala-banan och Ångermanelfwen, doc med blicken fästad på möjligheten att framdeles fortsätta än widare. Det stycke, som här är ifråga, är i alla händelser betydligt nog: det handlar om en järnwägssträcka af widpass 60 mil, då man fam manlägger banan norrut och den tillämnade twärbanan. Det förefaller of hardt när påtagligt, att, om rätt får wara rätt och Swerige, benäget att bygga norrländska stambanor, får lägga dem få, fom för statens intresse och bästa är lämpligt, utgångspunkten bör förändras. Banan torde böra utgå, ide från Storwit, utan från Falnn, der Gefle — Dala-banan och den stora bergålags-banan tilljtöta. Härigenom blir, synes of, Norrland på lämpligafte sätt förbundet med såwäl östra fom westra och södra Swerige. Från Falun borde järnwägen sträcka fig wefter ut till Siljan, till Leksand och Rättwik. Här bör den böja fig norrut, gå öfwer Boda och Ore samt i trakten af Woxna fortsätta öfmer Heljinglandss gränsen. Följande Woxna elf upimot Los bör den sedan genom Hogdalssocknarne gå in i Jämt land, passera Rätans socken och salunda komma