Folkmötena angående Folkhögskolan. VI J Torps sockenstuga hölls sistlidne söndag det nöte hwartill medlemmarne af Torps, Borgsjö och Hafwerö församlingar blifwit inbjudna såwäl ge iom i tidningarne införda annonser fom oc genom ungörelser från predikstolarne. Omkring 80 per: oner hade infunnit sig fran Torp men ingen från Borgsjö och Hafwerö. Mötet, fom warit afsedt utt öpnas omedelbart efter högmessogudostjenstens lut, kunde imellertid ej börja sina förhandlingar örr ån efter omkring en timmas upskof, hwilket föranleddes af ett med Torps rotehållare hållet sammanträde angående en persedelfråga. Sedan inbjudaren, hr v. rektor Ol. Wikström, efter en förklaring derom att han till en början insett ett möte öfwerflödigt i Torp, som i hr Lars varsson i Finnsta redan egde en för saken warmt nitiff ledamot i den fomitg, hwilken för några är edan af Stödemötet tillsattes för a wäga bringande af en Folkhögskola i Medelpad och att det var först på upmaning famt för att få en lifformig behandling af faken afwen i dessa socknar som jan tagit fig friheten sammankalla detta, slutligen anfört de grunder hwarpa en folkhögskola, rätt ordnad, bör hwila samt widrört de Häl fom tala för en dylik inrättning och omnämt den kärlek hwarmed saken från alla Hål omfattats; anhöll han att mötet måtte utfe en ordförande och wille han der till förejlå kyrkoherden P. Lithner. På yrkande af hr hofpredikanten blefwo imellertid utsedde till ordförande hr Wikström och till sekreterare hr J. H. Struve. fwerläggningen öpnades af hr Lithner, som, betonade behofwet af bildning hwaraf man aldrig fan få för mycket, likwäl uttalade fin twetan huru wida en folkhögskola skulle wara lämplig i Medel pad, enär den omständigheten att denna prowins är föga arronderad, med sin befolkning fördelad på twå ådalar, hwardera af ganska betydlig längd, möjligen komme att förswåra stolans begagnande. På denna grund trodde ock talaren, att behofwet af ytterligare underwisningsanstalter båst skulle tillgodoses genom uprättande af t. er. tre högre foltskolor, i hwilka då folkets barn efter uttradet från de egentliga folkskolorna hade tillfälle att underhålla och förfofra fina kunskaper. En sadan högre folkskola funnes redan i Sollefteå och då det funde wara ffäl att arbeta i denna riktning, anhöll tal., på grund af upmaning från flere personer och fär: fkildt från skolradsledamöterna, att mötet måtte uttryda såsom fin önskan att flere högre folkskolor i Medelpad inrättades, helst det ej wore allmänt kändt på hwad sätt folkhögskolan skulle komma att functionera, och denna sednare dessutom wore att betrakta safom afslutande systemet af folftundermwisningsanstalter. Herr Struve gladde sig i wissheten derom — hwad äfwen af den förre talarens ord bekräftats —att imellan fwenske män, af hwad stånd, wilkor och åsigter de än må wara, kan numera ej någon twist upkomma angående nyttan oc nödmwändigheten af en alt mera öfad och utbredd bildning utan att twärtom kunskapens wigt och wärde oimotsagdt erkännes. Med ide mindre glädje hörde tal. förslaget om inrättandet af flere högre follskolor, emedan han anjåg det godt att få så många under: wisningsanstalter som möjligt. Men flere omftändigheter göra att det mål jom man nu will winna, näml. bibringande af lefwande medborgerlig och praktisk bildning åt unge män af allmogen, ej kan upnås ware sig af den allmänna eller den högre folkskolan utan att derför behöfwes en inrättning så ordnad som en folkhögskola. Folkskolan, den allmänna nämligen, är ej annat än en osjälfständig tjenarinna under mår statskyrka och har derigenom olyckligtwis blifwit ledd från fin rätta werksamhet. Hennes lärjungar lära ej för lifwet utan för konfirmationen och sysselsättas derför mesta tiden med ett mekaniskt inlärande af fa tekesen med dess många oformligheter oh obegrip—