tersköld 61, Dahm 57, Falk 56, frih. Peyron 52 och grefwe A. E. K. Mörner 43 röster. Af Andra kammaren: hrr N. Nilsson i Asarum 144, J. E. Billström 101, H. Larsson i Flästa, P. Nilsson i Råby, H. Andersson i Bringåsen, E. Olsson i Sånnersta 100, I. Jonasson i Gul: laboås, C. Magni, I. Andersson i Frenninge, L. J. Fahlander, Å. Andersson i Greby, P. C. Andersson i Wistena 99 röster. J Bewillningsutskottet: Af Första kammaren: hrr v. Gofsten 69, von Strokirch 65, Lenning 64, Burman 50 och Gyllenswan 49 röster. Af Andra kammaren: hrr I. G. Granlund, O. Ötling, A. Andersson i Smedbyn, P. M. Gun: narsson, A P. Danielsson, P. Pehrsson i Barkö, C. J. Kjellman, F. Malmberg, P. C. Lamberg 98 och Arwid Jönsson med 97 röster. J Barkoutskottet: Af Första kammaren: hrr Berg, Braun Qwardera 56 röster, O. Nordenfelt 52 och Asplund 51. Af Andra kammaren: hrr Wedberg 114 röster, N. Nilsson i Espinge 105, A. Persson i Mörarp 89, frih. A. Cederström 84 samt L. Börjesson i Wråen, A. Andersson i Nyckelbyn, J. Andersson i Knarrrewik och I. Jonsson i Fröstorp, hwardera 82 röster. J Lagutskottet: Af Första kammaren: hrr Sundell med 73, Odencrantz 65, Widen 64 och Frisk 36 röster. Af Andra kammaren: her Königsfelt 145 rö: ster, J. Jonasson i Rasslebygd 133, C. A. I. Wennerus 117, S. P. Walberg och W. Falk 99, S. Magnusson i Fors 98, C. E. Hjelm 97 och Swen Såkanson 96. Ur statsverkspropositionen. Sommanförning af statens inlomster. En för snart 5 år fe dan af riksdagen framstäld begäran om den ad: ministrativa domsrättens uphörande oh förmaltningens förenkling i wissa hänseenden har föranledt statskontoret att den 31 december 1869 — för tre år sedan! — föreslå att allmänua bemwillningen, kortstämplingsafgiften, ffatterättaoch ffogsmedel samt dertill hörande observationsmedel måtte hädanefter få ingå till statskontoret i ftället för till riksgäldskontoret. i En sådan förändring föreslås nu riksdagen. Riksgäldskontoret skall fortfarande hafwa be styret med lån för järnwägar, kanaler och andra allmänna arbeten jämte derå inflytande återbetalningar. Anflag till landt och sjöförswaret äskas till ett belopp af sammanlagdt 22,018,200 rdr. Härtill bör rätteligen läggas en stor del af anslagen under nionde hufwudtiteln (penfionsoch indrag: ningsstaterna), då totalsumman blir bortät tjugotre mill. rdr, och när indelningswerkets 4 mill. tilläggas: bortåt 27 millioner. Då nu inkomstbudgeten och indelningswerket anflås till 560, mill., få slukar landt: och fjöförswaret i det aldra närmaste Hälften. af statens infomiter. Oh ändå duger det ju till ingenting och wi äro hardt när förswarslösa. i Geueralstaben. Regeringen föreslår ätt denna må utgöra en får med egen lönestat oc dessa ofe fiserspersonal bestå af 1 shef med lön på generålitetets stat; 14 öfweradjutanter, af hwilka 1 öfwerste, 3 öfwerstelöjtnanter och 10 majorer; samt 24 stabsadjutanter, deraf 16 kaptener och 8 Löjte nanter. Sivilpersonalen bör utgöras af 1 professor och 1 krigsarkivarie samt, fåsom biträde åt den sistnämnde, 1 amanuens med arvode. Organisationen bör fullständigt genomföres un: der, åren 1874—1878. i Ärliga kostnaden uptages till 157,770 rdr, hwaraf 67,160 rdr redan utgå under olika titlar, få att 90,610 utgör nytt anslag. Statens järnwägsbyggnader. J propositionen om statswerkets tillstånd och behof föreslär regevingen här upräknade anflag till följande järintwäga: bygnader år 1874: —