Norrländska Korrespondenten – 23 januari 1873, sida 3

sammanträdet i Winslöf den 17 Augusti 1868, samt med några få förändringar wid åärsstämmorna 1869 oc 1870. Samhällets ekonomi. (En serie populära föreläsningar af profesfor James E. Thorold Rogers. Öfwers. i sammandrag.) (Ur N.-P.) V. Framätskridandets orsak. Swar och en stiräfwar att för sitt arbete få få mycket, han kan, och att arbeta så litet, han kan för den betalning, han får; hwilket dock ide betyder, att han will förete en sämre wara, utan en lika god fom den, hans medtäflare presterar, men med mindre kostnad för honom sjelf. Ingenting har bidragit mera till mensklighetens framåtjfridande än denna sträfwan att arbeta få litet fom möjligt för högsta möjliga betalning. Den har framkallat alla förbättringar inom fabrikswäsendet; den har förmått åtffilliga män att med större eller mindre framgång uteslutande egna fig åt den werksamhet, för hwilken de funnit fig bäst danade, och genom att söka fin egen fördel hafwa dessa män gjort fina medmänniskor största nytta. En granskning af åkerbrukets utweckling lemnar klaraste bewiset härför. För tmwås, trehundra år sedan brukade landtmannen fin jord mycket illa; han fit också en mycket napp afkastning af sitt utsäde. Han kände t. er. ej till odlandet af rofwor, och hans ladugård war fyld af dåliga och magra kreatur. Men han war lika flitig och arbetjam fom någon landtman nu för tiden, han betalade fina skatter och lefde af sitt arbete. Den för sta uptäckt, han gjorde, war wärdet af jordfrukter. Före denna uptäckt hade han blott en ringa fvantitet dåligt hö att winterföda fina kreatur med, och derföre war det allmän fed att om höften nedslagta alla de freatur, fom man ej trodde fig funna föda öfwer wintern. Kännedomen om rotfrukternas märde werkade en stor förändring härutinnan. — Och ju flera kreatur man fan hålla på en gård, def mera säd fan man odla. Sålunda har ökningen af la dugårdarne ökat sädesproduktionen. Widare — alltid på samma grund, nämligen att fa största möjliga utbyte för minsta möjliga kostnad — bez gynte jordbrukaren undersoka hwad flags gräs lämpade fig bäst till kreaturens utfodring, och få odlade han klöfwer och timotej. Detta åter ledde til ny ökning i ladugårdarne. Småningom begynte han utwälja de kreatur, fom lemnade största aftaftningen. Derefter fom undersökningen af-jordmånens beskaffenhet och han uptäckte nyttan af dränering och märgling. Widare lärde han fänna fördelen af artifisicla gödfelämnen och begynte anwända fallkomligare redskap för jordens brukning, för sådd, skörd och tröskning af säden. Följden af allt detta är, att jorden nu för tiden afkastar fem gånger mera, än före dessa uptäckter. Anledning till uptäckterna har städse warit hoppet om ett rikligare utbyte mot arbetet, alltså jordbrukarens eget intresse. Detta war, hwad han främst affåg, men folket i dess helhet har wunnit genom jordens ftörre fruftbarhet; man erhåller nu mera regelbundet fina förnödenheter och landet fan nära en större befolkning än förut. Samma resultater ha upnåtts inom fabrifamäsendet. Ett lands befolkning måste antingen lefwa af hwad landet sjelf frambringar, eller, om befolfningen är för talrik, förwärfwa sig andra länders arbeten i utbyte mot hwad det sjelf kan produsera. Klart är, att om ett lands jordbruk är så ringa utweckladt, att det tager hela befolkningens tid och krafter i anspråk, fins ingen, fom fan egna fig åt annat arbete. OM twärtom, om jordbruket befinz ner fig på den framskridna ståndpunkt, att en fem tedel af befolkningen är tillräcklig för def skötsel så, att det lemnar hela befolkningen föda, kunna de återstående fyra femtedelarne egna sig åt annat arbete, ja, många behöfwa under mwisfa förhällanden alls ide arbeta. Fabrikanten röner famma inflytande, fom gör fig gällande hos jordbrukaren. Kan han minska fina omkostnader eller fitt arbete, får han större wederlag för det senare; han helsar derföre med glädje uptäckten af alla maskiner, hwilfas begagnande fan förminska arbetet, hwilket ät detsamma som omkostnaderna. En del af denna förmån behåller han för fig sjelf, andra delen tillgodokommer allmänheten, i det han sätter ned pri