Sundawals-Pojten och kronoskatterna — l Swelrige. Den upsats, hwarmed wi i n:o 5 of denna tidning sökte upwisa det oriktiga i den tydning man wisat jig wilja gifwa åt en ur Fahrai ftatiftifta hand bok hemtad sammanställning af nagra europeiska länders statsinkomster med hänsigt til beffattningsföremålen, har uptallat SP. på arenan, der han infann fig i torsdags, bewäpnad med en ganska lustigt hopsatt artikel. Öfwerskriften, få lydande: Sannt eller ide sannt., witnar om owisshet, ehuru den ej blifwit försedd med nagot fragetecken och denna osakerhet aterfinnes nära nog ofwer alt i artikeln. Den saknas imellertid i twa fall. Först då SR, fin gamla, fula wana trogen, glömmer den sak som är i fråga för att med påtaglig till: fredsställelse slunga mot oss beskyllningar för lättz sinniga oc oförskämda paftaenden. Det hade warit bättre, synes oss, att SP., fom naturligt: wis eger sadana företräden de der upwäga wåra brister och saledes wäl anser jig själf tungsint och förstamd, framlagt bewis för rittigyeten af sin dom, hwilten wi nu tillata of betratta med mycket lätt sinne od utan att för war del stammas dere öfwer. För det andra är det med mycken bestämdhet Sep. utöser sitt ymnighetshorns mest doftande blommor öfwer s. d. statsradet Fahjreus, ywars stallning till fonungaoch folkgunjt noga beftämmes, litsom om detta förhållande stulie i nagon den ringaste mån inwerka på hans duglighet sasom statistiker. Nawal, görom SP. till wiljes! Böjom oss för denne äldre af allmänheten upburne (för allmän: beten torde han wäl wara temligen okänd?) f. d. högre ämbetsman; men granskom dock hans siffror och granskom framför alt det sätt, hwarpa man welat betjena sig af dessa siffror! Detta är ock ywad wi redan hafwa gjort. Wi hafwa wisat att, den summa, som angifwer de swensta kronostatterna, ej fan jämföras med samma summa för andra län: der, enar bessa nunnor ej bildas aj samma flags eller fullt motswarina addender. Wi hafwa särstildt angifwit wäghallningen och stjutsstyldigheten, twa stora beswär, som i ve fiesta andra lörder icke hoj wa ucgon motjwarighet, men hwilta i Swerige tynga på den oprivilegierade jordörutaren, och wi hafwa sagt, att, med hånscende till dessa beswärs ojämna fördelning, hwarje sadan jordbrukare fan anses betala 90 a 100 rdr, om nämligen dessa beswär tages med i beräkningen. Härwid sia wi fajt, oh SAM. själf fan efter alt hwad den fagt om laättjinne och oförskämdhet, Heller icke i sin nu i fraga warande artikel undgå att erkänna att Å. Korresp. ja till wida fan hafwa rätt. Det försök SR. gör att förringa wärdet af detta erkännande är 1 hög grad på fidan af fat; nen då SA derwid endast följer den f. d. högre ämbetsmannen, tan han göra ansprak pa alt of werseende. Fmellertid är det klart att en berät: ning af kronoskattens medeltal på hwarje inwånare, fan leda till ett ganska sannolitt resultat, endast i fall man fördelar de skatter, som werkligen äro för alla gemensamma och utgå efter samma grunder. Men om man! fördelar ffjutsoc mwäghallningsskyldigheterna, fom endast utgöras af ett mindre antal inwanare, på alla Sweriges 4 millioner människor, sa blir kvoten för hwar af dem ofantligt liten i förhållande till den storlek, fom dessa De swår under för handen marande förhållanden mwertligen hafwa för jordbrukaren. Genom en sadan beräkning får man en ungefärlig föreställning om förhållandet, sådant det blefwe i händelse frjutsningsoch wäghållningsbeswären (sasom rättwisan kräfwer) lyftades från jordbruket och fördelades mellan alla skattdragande. Men man får ej weta hurudant förhållandet är un och det är dock detta om behöfs, då det är fråga om skatternas ftorlek un. Då saledes kronoskattens medelbelopp i Swerige Ä—————————ii CA dd AA dd 2 Nn An dd I Oo —