de rikare är det sällsynt nog. Finnes den, så är det merendels endast kvinnor och orkeslösa gubbar, som läsa deri. De andra hafva icke tid. Huru det är i andra provinser, vet jag icke. Der lär dock bibeln ej vara så obekant, som i Upland. Månne hedendomen ännu har kvar några rötter ikring det gamla templet, ty nog göra presterna sin skyldighet här som på andra slällen, eller har smittan från hufvudstadens lägre befolkning spridt sig vida ikring? En gammal bonde, tolfman lika såväl som Stor-Olle, inträdde sakta och tyst. Käppen hade han, jemte hatten, ställt i storgatan. — God afton!? sade han och stadnade vid dörren. — God afton, svarade Stor-Olle utan att stiga opp. Mor slog igen psalmboken, steg opp, och såg under tystnad på sin husbonde. — Tag in aftonvard åt tolfman! sade Stor-Olle. Gumman gick tyst och lydig. — Sitt, gammel-Jerker! — Tackandes ! Det synes, som om det i Upland skulle finnas tvenne slug af bönder. Den fremmande såg icke så barskt och grym ut som Stor-Olle. Det ena slaget är sådana, hvilkas förfäder sedan mannaminne egt de gårdar de besitta. Dessa äro merendels mera hedersamma, fromma och medyörliga. De utgöra ett slags bondadel, och det förefaller, som om de härstammade från räder, hvilka vid adelns upkomst genom rustljensten, kunnat, men icke velat in