Sundswall den 9 Jannari. Stadfullmäktige hade i går e. m. sitt första sammanträde för aret, hwilket bewistades af 23 ledamoter. Sedan magistratens skrifwelse blifwit, jämte protokollet öfwer det den 30 sistl. Dec. för rättade walet, upläst; helsades de återwalde och den nywalde af hr rektor Berggren, som derwid uttalade fin säkra förhoppning att walet skulle leda till samhällets batnad. Tal. ansag godt att olika asigter blefwo representerade och finge tillfälle att framtrada, ty sanningen finnes såkrast om hwarje sak underkastas en allsidig granjtning. Wid derefter företaget wal erhöll till ordförande platsen hr rektor C. Berggren 22 röster och hr grosshandlare F. Bunsow I röst; samt till vise ordf. grossh. BHiinfew alla afgifna rössterna utom twa, som tillföllo d:r A. Christiernin. Handl. G. O. Stadin hade i ingifwen skrifwelse, under aberopande af sina manga lönlösa befattningar sasom förmyndareförordnanden m. m., ans sött om befrielse från ledamotskapet i brandiiodstomiteen; men stadsfullmäktige funno ej de anförda slalen tillväctliga och afslogs ansörningen. Derefter föredrogs ett kammarråttens utslag anz gaende kapten Martinells mantalsoch fattftrifningsort och hwari kammarrätten, med ogillande af studsfullmäktiges beswär, förtlarade kapten M. haft rätt att skrifwa fig i Stockholm på den grund, att han der hyr för ar. Borgmästare Frölen anförde, hurusom lagens stadgande wore alldeles klart, att skeppare stall skrifwas der rederiet har sitt laga forum och erbjöd sig att utföra saken, derest ftadsfullmäktige skulle besluta att hos regeringen söka en bestämd lösning på den ganska intressanta frågan. Häradsh. Wahlgren trodde ej att något egentligt prejudikat stulle funna winnas, men ansag att ge nom rederiernas försorg skulle en ändring lättast erhallas i det nuwarande oefterrättlighetstillstandet, da af omkring 50 a 60 steppare, som föra fartyg, hemmahörande härstädes, flere än 40 äro mantalsstrifne på andra orter. Sedan hrr Christiernin oc Bern ytrat sig i i frågan, beslöts att beswär öfwer kammarrättens utslag skulle till regeringen ingifwas. Härmed woro stadsfullmäktiges egentliga förhand lingar slutade; men innan de skildes at höllos twå tal, för hwilka wi i korthet redogöra. Först tog hr Wahlgren ordet och gaf uttryck åt sitt oc) öfriga hrr stadsfullmäktiges warma erfännande af och lifliga tacksamhet för det utmärkta sätt, hwarpå hr rektor Berggren ftädfe ledt fullmäktiges förhandlingar, samt uttalade de uprigtigaste lyckönskningar till hr B., både beträffande hans resa till och hans wertsamhet på ritsdagen och önskade honom till sist ett hjertligt: wälkommen åter! Herr rektorn oh riksdagsmannen Berggren tacfade härför i ett anförande, hwari han omnämnde, att han tänkt mycket på att utlysa ett möte med sina kommitenter, men, då hans firängt anlitade tid lagt hinder i wägen derför, hade han ansett fig kunna lata saken passera, helst han under tiden warit i staden lätt tillgänglig för dem, som önskat tala med honom riksdagsangelägenheter och wille ban defkutom nu lemtta-—adssullimäklige tillfälle dertill. Dessförinnan mille han dock widröra twå frågor, rörande wår ort, de der stode på dagordningen. Hwad först anginge frågan om en teknist skola i Sundswall, så förklarade tal. sig wäl hafwa för afsigt att derom wäcka motion, men då den förut: warande riksdagsmannen, oaktadt han derför fraftigt werkat, ej lyckats genomdrifwa saken och då de orsaker, fom af wederbörande utskott anförts såasom skäl för dess afstyrkande, ännu ej torde wara undan röjda, wille han förklara, att han ej ansage skäligt wäcka en motion i ämnet, derest han funne oms ständigheterna ogynsamma. Angaende derefter järnwägsfrågan, fom nu tyd tes hafwa kommit ett godt steg framåt, trodde han att ortens riksdagsmän borde iakttaga en warsam waksamhet. AAA — —— AU—