Norrländska Korrespondenten – 7 januari 1873, sida 3

Ulysses Graut, Förenta staternas president. (Forts. fr. n:r 1.) Det sista amerikanska kriget sönderfaller i twå delar, det stora och det lilla kriget. I början trodde man fig flippa undan med det lilla. Ser man på kartan, hwar Washington, nordstaternas Hhufmudstad, oh Richmond, Sydstaternas tillskapade hujf: wudstad ligga, få fer man med förmåning att af standet ide är längre än mellan Paris och Orles ans och att Washington skiljes från Virginia blott genom floden Potomac, få att de twå härarne från hwar fin sida af strömmen kunde iakttaga hwarans dras rörelser. J Norden trodde man sig blott ha att göra med ett obetydligt upror, i södern war man fajt öfwer tygad om, att det blott behöfdes ett kraftigt flag mot Washington, och att alt dermed ffulle wara afgjordt. Morden war förswarslös, södern wäl för beredd. Presidenten Buchanan hade splittrat den lilla nordarmen i flera delar, fyllt söderns mwapen: förråd och gjort alt hwad göras funde att bereda södern framgång, hwilken blef ännu sannolikare, om man tog betraktande dugligheten hos de ge neraler, fom omgåfwo Jefferson Davis. Resultatet af de första striderna 1861 och 1862 war också fördelaktigt för sydstaterna, Curopa förs wånades dag efter dag då det, efter Fort Sum ters eröfring, hörde talas om nya staters öfwer: gång till de uproriske. Så swigtade Virginia, Nord: karolina, Tennesse och Arkansas. Kort derefter lede nordstaterna nederlaget mid Buils-Run. Mac Clellans angrepp mot Richmond ledde icke till nå got resultat; ja fom det blodiga nederlaget mid Saenes-Hill, fom något, om än icke fullkomligt, motwägdes af den lyckliga träffningen wid AntHil: tam och af Washingtons förswar. År 1863 angreps Maryland för andra gången. Sydstaterna segrade wid Chancellorsville och Fre dricksburg, men förswagades dock af segern wid Gettysburg och förlusten af hjelten Stonewall Jac: fon, hwilken ensam upwägde en hel armk. Bägge parterna stodo mot hwarandra mera förbittrade än