postarvodet TOT tandsortsprenumeranter moeratnadt. Upsala—Margretehillbanan. Angående ar betena på denna bana meddelas, att desamma gått raskare undan, än fom beräknadt warit. Efter pla nen skulle nämligen detta år hufwudsakligen wara egnadt åt förberedelser och arbetet drifwas med endast 500 man, hwaremot det hufwudsakliga arbe tet skulle börjas först nästa år. J detta ställe har arbetsstyrkan ruphorligen stigit och utgör nu 1,129 man. Nära fem mil äro Ffärdigterasserade, oh efter all sannolikhet fan nästa höst bansträckan Dannemora—Harnäs med bibana trafikeras och den inkomst beredas, fom af ortens bruksrörelse är att förwänta. Samtidigt dermed torde äfwen ba: nan i fin helhet wara till terrassering färdig, och hela linien öppen för trafik hösten 1874, i stället för enligt plan ett år senare. De sista underrättelserna från Nordenskiöld äro af den 28 oktober. Denna dag kom löjtnant Palander från Moselbay, der expeditionens min terstation är, till de wid Grayhook infrusna fyra fängstfartygen. Han war ute på en proffärd med folket, utrustad som till polarfärden med en liten båt och tält. Efter ankomsten till fartygen hade de och fortfarande fitt tillhåll i tälten; och befunno fig få wäl löjtnanten som folket särdeles wäl, oaftadt ett par af dessa blifwit tämligen wåta genom att falla ned genom ett Hål på isen. Så wäl Nordenskiöld fom Hela personalen i Moselbay befunno sig utmärkt wäl och woro wid godt mod. Huset mar i fullkomligt godt ständ och telegrafledning an: bragt från detta ombord på Onkel Adam och -Gladan, å hwilka hölls wakt. Polhem hade ingen ombord. De hyste ingen farhåga för att slutligen lida brist på uppehälle, ehuru man af för: sigtighet redan något nedsatt de dagliga bröd: och fött-ranfonerna. Derest äfwen fångstmännen frusit inne och sökt sitt tillhåll i Moselbay, war renmosfan beftämd till föda genom upblandning med mjöl och fött. Nordenskiölds största bekymmer war för: lusten af renarna, som genast efter ankomsten till Moselbay, genom lapparnes oförfmarliga lidnöjdbet, sprungit bort. Folket war ute hwar dag för att föfa efter dem; men i flutet af oftober (den 235) war endast en återfunnen. Oaktadt N. mycket beklagade förlusten af dessa, skulle han doc försöka en fotresa mot norden, så långt det läte sig göra. Samtliga de 3 fartygen hade warit inne i Hin: loopenstrait, men genast återwändt till Moselbay. Den 15 september woro Onkel Adam oh Gladan färdiga och skulle den 16 afgå från Mofelbay; men om natten satte isen in på land och inftängde få wäl dem fom fängstfartygen. Twå af dessa — skepparne Johan Carl och Nils Johans: fen och Åmandus Knudsen — slogo sig dock lösa den 4 november från Welcomewoint, der de lägo, medan de öfriga 4 ide kunde komma ut från Grey hook. Endast gamle skeppar Matillas och hans kock stannade kvar på dessa och han skulle fort derefter begifwa sig till Moselbay till Nordenskiöld. De 22 man, som, efter Nordenskiölds råd, på båt begåfwo fig till Jsfjorden, antagas hafwa i följd af det goda wädret lyckligt framkommit dit. De medförde post från Nordenskiöld och de öfriga herrarna samt manskapet. Så framt icke mörkret oh dimman hindrar Albert från landkänning, twiflar skepparen ide på att han kommer in i i fjorden; ty Pepita påträffade ide is sedan den lemnade Amfierdam-ön, den 5 november. Då bestämmelsen war, att få wäl Pepita fom Amandus Knudsen skulle anlöpa Fsfjorden för att medtaga de derwarande besättningar, antager Jo: han Carl, att Amandus Knudsen är i denna fjord. Wädret war för öfrigt på öfwerresan till Tromsö utomordentligt härdt, men deremot särdeles godt under wistelsen på Spetsbergen. Skånsk republikanstatistik. Tidn. Framåt, en af Skånes båda republikanska tidningar, innehåller följande upgifter, hwilkas riktighet wi naturligtwis ej garantera: Wi känna och funna upgifwa namnet på en grefwe och godsegare, twå adelsmän, fom ha wunnit almänt förtroende, en nyligen död grefwe och stor godsegare, minst 10 riksdagsmän i södra Swerige och flera hundrade landtbrukare, handtwerkare, ämbeta: oh tjänstemän samt minst 50 prester, hwilka alla innerligt önska att få uplefwa den dag, då republiken i wårt land är införd. Breflåda. Calle. Jnkom godhetsfullt med arg gate underrättelser angående den nämnda afen! Författaren til samtal mellan Per oh Pål. Berättelsen om en fopp-patient, fom fid dö i tfopppufsoet utan mård ach fillsunn fan icke mara met mork